Category: Uncategorized

I slutdelen av den magnetiska reseskildringen Tristes Tropiques befinner sig antropologen och strukturalistpionjären Claude Lévi-Strauss i utkanten av Mato Grosso, en högplatå i västra Brasilien. Det är på slutet av hans mångåriga studier av olika indianstammar i Brasilien. Han har samlat mängder av material, intryck och berättelser. Men nu är han isolerad och väntar på de… Continue reading Claude Lévi-Strauss tänker på en melodi →

För ett antal år sedan skrev jag en artikel utifrån en utställning i Botkyrka konsthall där frågan om människors och djurs medvetande aktualiserades. Är djur medvetna på samma sätt som vi människor, var ett av spörsmålen de medverkande konstnärerna ägnade sig åt. I samma veva hade jag hittat en bok i det välfyllda bibliotek som… Continue reading I huvudet på en termostat →

I efterhand kan man ju se att intervjun med Last Japan hakar upp sig för mycket på rymden, den tjatar och gräver ner sig. Som om jag jobbar på NASA:s säkerhetsavdelning och måste ta reda på vad han vet. Kanske ville han prata om något helt annat. Men för mig är varje sekund av hans… Continue reading Last Japan →

Efter att vi hade ätit middag igår kväll reste jag mig från bordet och gick bort till datorn på skrivbordet framför vardagsrumsfönstret, jag tror jag skulle sätta på någon musik eller kolla något på nätet. Men framme vid skrivbordet hörde jag koltrasten utanför: så starkt och gällt att jag måste öppna fönstret och släppa in… Continue reading Frågestund med Sakamoto-san! →

När den amerikanska poeten John Ashbery gick bort i höstas, just fyllda nittio, gjorde han det kanske inte mitt i steget, men åtminstone mitt i skapandet. Diktsamlingarna kom både oftare, och i tjockare format, ju äldre han blev. Möjligen ett ihopsamlande ur byrålådorna, möjligen inte. Ändå både fascinerande och sympatiskt hur den sista delen i… Continue reading I wouldn’t try to capture it on the page, or in a blog →

Var påsken lång? Reste du nån annanstans och delade utrymmen med en förälder eller kanske två? Var solen stark och väggarna mycket tunna? Föll den sista snön? Kände du din systers söta, åldrande andedräkt? Hörde du din pappas knän knarra? Var du som förvuxen? Hade du krympt? Sov du tills dom sa att du inte fick sova… Continue reading Efter ägget →

Den ursprungliga tanken med BCNVT var att ge ut trycksaker, i första hand böcker. Blev det så? Vi har visserligen gett ut 13 böcker, men det är över tre år sedan den senaste (Bobby Barrys Music in Text). Sex år sedan starten 2012 är det tydligt att det, även om det hade underlättat, snarare än… Continue reading BCNVT-fanzine #2 som PDF! →

Tom OC Wilson is perhaps a name that most of you don't come across every day. Yet he made last year's best album according to me (together with Karda Estra and L'Rain of course), the genre defying Tell a Friend. It's an album that combines the insanity of idiosyncratic British artists like Syd Barrett with… Continue reading Tom OC Wilson interviewed by Petter Herbertsson →

Vi som vill men inte kan Vi som kan men inte vill Vi som inte går en meter utan Torsten Ekbom Vi som inte tror på konspirationer förutom när det gäller… Palme Vi som läser om färgen grå Vi som har en massa frågor om det här Vi som älskar Sigrid Hjérten, vi är väl inte… Continue reading VI →

The Marble Fauns vs The Mountain Goats: Hail and Farewell Gothenburg https://soundcloud.com/the-marble-fauns/radio-faun-1-hail-and-farewell-gothenburg Vi har pratat om det ett tag, hur spännande det skulle vara att skapa en egen radiostation, med egna poddsändningar från studion där vi gör våra inspelningar och som vi kallar för Studio Krims Krams. Vi har ju så många låtar som vi… Continue reading Premiär: Radio Faun! →

Tänkte bara lite kort tipsa om en väldigt bra skiva som du troligen inte hört talas om, nämligen svensk-venezuelanska Linda Sjöquists "Hogar Monocromático", nyligen utgiven på den lilla Malmö-labeln Nytt Arkiv. Allt jag vet om Linda är att hon är en venezuelanska som de senaste åren huserat i Malmö. Inte mycket till bakgrund och google var… Continue reading Linda Sjöquist – Hogar Monocromático →

Ibland hänger saker ihop. När jag besökte Berardomuseet i Lissabon tidigare i veckan kunde jag inte låta bli att fotografera ett litet verk av Kasimir Malevitj som omedelbart fick mig att associera till Gameboy. Bilden lades upp på Facebook med en putslustig kommentar (o tider, o seder) och som respons skickade min gamle vän Ozelot… Continue reading Svart →

Idéerna som uppkommit inför det här blogguppdraget har varit flera och inbegripit ambitiösa satsningar; jag ville ta mig an tiden, medvetandefilosofin och Harmoni Expo. Men så sitter man där på publiceringsdagen utan att ha skrivit en rad och de nödvändiga efter-forskningarna har begränsats till ett minimum. Det enda det går att berömma sig med är… Continue reading SKÅL! →