Sveriges minsta bokförlag. Startat 2012. Baserat i Midsommarkransen-Malmö
Innan pandemin besökte jag en gång den årligt återkommande skivmässan i Solnahallen ensam. Jag minns att jag bläddrade lite i några av backarna i första raden innan jag valde att åka hem igen, sorgsen som om jag betraktat ett tragiskt drama. Det var betydligt trevligare att gå tillsammans med vännerna Stefan och Elias i år,… Continue reading BCNVT besöker skivmässan i Solna 25/2-23
Jag är på väg till hämtning på förskolan med Quinteto Ternura i hörlurarna en dag då jag plötsligt inser att streamingtjänsterna har räddat mitt liv. Mitt musiklyssnande liv syftar jag på då förstås, men det är ett nog så viktigt liv fullt av passion och djupt intresse. Faktum är att det inte finns rum i… Continue reading Streamingen räddade mitt liv
En kort rapport från dag tre av festivalen Hosoi söndagen 14 augusti 2022 i Slakthusområdet, Stockholm. Ett lagom stort område har mutats in vid sidan av grillkiosken välkänd från SVT:s barnprogram Spookys och kvarterets ståtliga byggnad Förbindelsehallen används som konsertlokal. Hosoi: tidigare en musikalisk spaanläggning på hotellet At Six som nu återuppstår i Slakthusområdet och… Continue reading Pleasure, Joy and Happiness
Vem bryr sig egentligen om popmusik idag? Jag avslutade mitt förra inlägg med den frågan och om man, för att få ett svar, vänder sig till siffrorna för streaming på de olika plattformarna ser man att det är jättemånga människor som har popmusik som en del av sin vardag. Men jag menar inte så, utan… Continue reading Vägen ut, del 2
I mitt inlägg om Popmusik i det debattindustriella komplexet snuddade jag vid något som jag vill gräva vidare i. Den tes jag drev utifrån Kendrick Lamars diskussionsskapande teman på det senaste albumet, nämligen att texten uppvärderas i recensioner och att musikens magi i motsvarande grad förbises, kan sägas gälla för textdriven musik överlag. Missförstå mig… Continue reading Vägen ut
Lagom till midsommar är det dags att summera vad som har varit bäst hittills i år. Eftersom jag nästan enbart lyssnar på låtar får det bli en låtlista. Glad midsommar! Kendrick Lamar - Die HardSAULT - AirYard Act - 100% EnduranceTop Sound - Sadma FKA Twigs - oh my loveCivilistjävel! -A3Marta Arpini - Frogs pt. III:… Continue reading Halvårsrapport 2022
Kendrick Lamar är en perfekt popartist i det debattindustriella komplexet. Texterna på hans förra album ledde till att han tilldelades Pulitzer-priset och på det nya albumet Mr. Morale & The Big Steppers ser han sig själv som en profet, besatt av att säga sanningen, och att inte väja för ett enda hinder för att komma… Continue reading Popmusik i det debattindustriella komplexet
Jag ser affischerna på stan och aldrig har det varit så påtagligt att tiden står stilla och blicken är vänd bakåt mot det förflutna. Alla tidsåldrar finns representerade samtidigt på Stockholms livescen sommaren 2022. Du kan njuta av Kiss och Chic från 1970-talet, Pixies och Saxon från 1980-talet, The Hives och The Strokes från tidiga… Continue reading Nostalgi för nuet
På mjuk östgötska nämnde han deras namn med stor vördnad. Det var i radions Tracks som Kaj Kindvall introducerade oss som var barn och ungdomar under andra halvan av 1980-talet för en mängd kommersiellt lyckade namn. En del var lätta att glömma, andra lyckades behålla en lockelse och skimmer ett helt liv (Prince, Scritti Politti,… Continue reading Sorgliga sexiga sånger
Häromdagen såg jag på Avalanches insta att de hängde i en studio i Nashville med någon som hette Kacey. Jag kollade såklart upp henne närmare och upptäckte att hon har miljontals streaminglyssnare. Det må låta som att jag koketterar med min dåliga koll bara för att jag råkade öppna dörren på glänt till det märkliga… Continue reading Dörren på glänt
Jag fortsätter att utgå från förra årets årsbästalista här på BCNVT i mitt bloggande. Jag blev tipsad om något mycket fint och speciellt där i form av den italienska, skolade experimentmusikern Caterina Barbieris album Fantas Variations. Det är egentligen bara en låt, ”Fantas”, som framförs i olika versioner, som ett slags inneboende väsen, en själ… Continue reading Spökfantasier
Det nya är att alla har blivit gamla. En intressant aspekt av att både popfans och artister börjar bli till åren komna är att initierade betraktelser av åldrandet ryms inom popens ramar. När några av de intellektuellt skarpa släpper ny musik under pandemiåren visar sig kroppen vara påtaglig. Bästa låten på Momus nya album Smudger… Continue reading Den stundande nattens popmusik
Text: Mattias Holmberg ”Tokyo Glasgow”. Enligt Google tar det omkring 16 timmar med flyg att flytta en kropp från den ena platsen till den andra, men det finns samhörighet som för en stund kan överbrygga fysiska avstånd. Skotska The Pastels och japanska Tenniscoats delar med sig av känslan i sin gemensamma låt. Lugn, skimrande, längtansfull,… Continue reading Pastels/Tenniscoats – Tokyo Glasgow (låt, 2009)
Text: Mattias Holmberg Kahimi Karies album Trapéziste låter ännu bättre, och kanske till och med mer modernt, idag än när det släpptes år 2003. Kaotiskt lekande och drömmande leder ofta tankarna till underbara saker som ännu inte har hänt, vilket är en anledning till att Trapéziste låter som framtidens musik än idag. De verkliga mästerstyckena är de båda spåren med… Continue reading Kahimi Karie – Trapéziste (album, 2003)
23 september var det 100 dagar kvar tills 2010-talet var till ända. Då passade jag på att inleda nedräkningen av mina favoritskivor från åren 2010-2019 på @bcnvt på Twitter. Jag taggade inläggen #bcnvtlista och lade samtidigt till två-tre spår från varje skiva i en spellista på Spotify med samma namn. Det blev givande och kul… Continue reading #bcnvtlista
Söderut från Linköping. Kinda kanal, Kinda gurka, Kinda blue. Passerar Hultsfred, en död rockhistoria. Spekulationer med min son om vem som är Sommarskuggan när frågan borde vara var skuggan finns i sommar. I Målilla var det en gång 42 grader varmt. Till värmerekordets ära har man gjort världens fallosstaty i form av en termometer och… Continue reading Som sommarens gräs
20 juni 1988 släppte brittiska A.R. Kane sitt album 69. Det är en skiva som fortfarande känns egen och oefterhärmlig, tänk shoegaze, men tänk även ”studion som instrument”, rytmer från svart musik som soul, disco, funk, jazz och reggae, taggiga hallucinatoriska ljudlandskap och frijazzens lösa konturer. På dagen 30 år senare, d v s igår,… Continue reading Jag jüblar – A.R. Kane är tillbaka!
Film, litteratur, bildkonst, tv-serier, visst, de här grejerna kan ge mig mycket, men det finns ingenting som berör mig så djupt som fantastiska poplåtar eller musikstycken. De når alltid högre än den bästa filmen eller litteraturen eller konsten. Lilla jag får kontakt med något gudomligt genom musiken. Inte bara jag är inne på det här.… Continue reading Får det lov att vara lite flöjtmusik i gryningen?
Det finns ett före och efter när det gäller den här låten. Igår var före. Idag hörde jag den för första gången och hela världen stannade upp och blev underbar i ett par minuter. Sånt glömmer man inte. https://youtu.be/Rn1Fvb_fiSI
Just nu är jag besatt av The Avalanches två år gamla album Wildflower. Jag förstod inte vad det är i mixen av hiphop, psykedelisk pop, hallucinogena drogupplevelser och alternativrock som gör mig ändlöst fascinerad och reservationslöst kär förrän jag läste följande om skivan på Wikipedia: "The album attempts to capture the "halfway between happy and… Continue reading Halvvägs mellan lycklig och sorgsen
BCNVT / BIBLIOTEK 