Idéerna som uppkommit inför det här blogguppdraget har varit flera och inbegripit ambitiösa satsningar; jag ville ta mig an tiden, medvetandefilosofin och Harmoni Expo. Men så sitter man där på publiceringsdagen utan att ha skrivit en rad och de nödvändiga efter-forskningarna har begränsats till ett minimum. Det enda det går att berömma sig med är ett flitigt intagande av alkoholhaltiga drycker. Men, gräv där du står, fånga vardagen och så vidare. Även öl skall utredas.
Idag skiner solen över Stockholm. Sneda strålar faller över bordets träskiva och reflekteras i mitt snart urdruckna glas med Grängesberg. När inmundigade jag för första gången denna ljusa, underjästa lager? Minnet sviker mig. Men jag vet att det var något i dess porlande sammansättning som genast fick mig att förstå att här fanns något unikt. Och att vid den här tiden var detta inte någon alldeles vanligt förekommande brygd i krogarnas kranar. Den kom som således att existera i skymundan av sina konkurrenter som jag här nämner vid namn eftersom den här texten inte är ett annonssamarbete med någon av dem: Åbro, Pripps, Norrlands Guld, Falcon.
Ändock: Lätt att förtränga men svår att glömma. När ett par av de mer högprofilerade sunkhaken gjorde Gränges till sin husöl tog det en stund för mig att inse att detta var som manna från skyn. Denna kategori av dryck kan nämligen gå från att ha en tydlig karaktär av vatten till att uppenbara sig som en ljuvlig pilsner vars beska och kolsyra frammanar bilder av Thor Modéen och stärkta dukar i en vinbärsberså på näthinnan. Men bland den uppsjö av fabrikat som möter barbesökaren kan man ALDRIG veta vad man får. Ölens krispighet tycks dessutom vara beroende av dagsformen, oklart hos vem. Därför är vissheten om Gränges pålitlighet, som alltså långsamt blivit till sanning, en insikt som kvalitetshöjer livet. Hur de burit sig åt kan jag inte svara på. Men ibland undrar jag om tillverkaren höll någon stackars maltmästare som gisslan ute i Bergslagen för att skapa denna exceptionella produkt.
Solen sjunker. Skuggorna blir längre. Isen ligger matt på Klara sjö. En öl till, tack.