Sveriges minsta bokförlag. Startat 2012. Baserat i Midsommarkransen-Malmö
Text: Mattias Holmberg Kahimi Karies album Trapéziste låter ännu bättre, och kanske till och med mer modernt, idag än när det släpptes år 2003. Kaotiskt lekande och drömmande leder ofta tankarna till underbara saker som ännu inte har hänt, vilket är en anledning till att Trapéziste låter som framtidens musik än idag. De verkliga mästerstyckena är de båda spåren med… Continue reading Kahimi Karie – Trapéziste (album, 2003)
Text: Michael Björn Flipper’s Guitar var ett japanskt band som osminkat lånade sin image från samtida brittisk pop i allmänhet och Postcard Records i synnerhet. Gärna med en skrattspegelsaktig kontextuell förflyttning. Så exempelvis är bandnamnet en referens till delfinerna på omslaget till första LP:n av Orange Juice, och debutplattans titel Three Cheers For Our Side… Continue reading Kenji Ozawa – Corolla II ni notte (låt, 1995)
Text: Kristofer Lecander “From Nakameguro to Everywhere”. Så stod det skrivet på det efterlängtade albumet Point från Keigo Oyamadas alter ego Cornelius, släppt oktober 2001 på den egna skivetiketten Trattoria. För en Tokyobo skulle slagordet troligen inte ha någon större innebörd. Men för en nischad utländsk publik med ett intresse för den japanska alternativmusikscenen, och… Continue reading Indian Rope – Stone Buddha (ep, 1999), Downsized (ep, 1999), New Decade (ep, 2000)
Text: Kristofer Lecander Om man ska ge sig på uppgiften att summera den våg av japansk musik som skapade ett internationellt intresse under 1990-talet förefaller det sig tämligen lätt att fokusera på de mest tongivande nyckelspelarna Keigo Oyamada (Cornelius) och Pizzicato Five. Det finns dock ett band som är sorgligt förbisett trots att de inledde… Continue reading Salon Music – M*A*S*H (album, 1995)
Text: Stefan Zachrisson Pizzicato Five öppnade ett fönster och släppte in ljus i den introverta indiepopvärld som jag kom från. This Year’s Girl var som en systerskiva till Saint Etiennes Foxbase Alpha och De La Souls 3 Feet High & Rising (i nutid kan motsvarande skivor vara, säg, The Avalanches We Will Always Love You… Continue reading Pizzicato Five – This Year’s Girl (album, 1991)
Text: Krister Bladh Året är 1987. Året då den nya gitarrmusiken från Storbritannien börjar sprida sig ut i världen. Det som senare kommer att bli känt som ”indie pop” cementeras av Bristol-bolaget Sarah Records. Inom några år startas copycat-etiketterna The Bus Stop Label, A Turntable Friend och Summershine runt om i världen (USA, Tyskland respektive… Continue reading Flipper’s Guitar – Three Cheers For Our Side (album, 1989) / Cornelius – The First Question Award (album, 1994)
Text: Klas Senatus Sjögren Peter Rehberg, bättre känd som Pita, har gått bort. Jag är mån om att försöka uppskatta och skriva om favoritartister när de är i livet, framför allt då somliga har en tendens att tillskriva döda artister sådant som aldrig var aktuellt när de fanns i livet. När jag fick syn på… Continue reading RIP wicked Rehberg
Text: Elias Hillström När jag började lyssna på Jun Fukamachis skiva Nicole (86 Spring & Summer Collection) så tänkte jag att albumets titel beskriver en samling låtar som handlar om våren och sommaren. Det tog många lyssningar innan jag forskade vidare i saken och insåg att Nicole inte alls var namnet på en gammal kärlek… Continue reading Jun Fukamachi – Nicole (album, 1986)
Text: Mattias Jonsson Det här med att upptäcka musik, hur går det till egentligen? I grunden handlar det nog om så enkla saker som nyfikenhet, engagemang och målmedvetenhet. Det handlar också om vara öppen för nya intryck, kanske genom att mota bort några av sina fördomar. Den period i livet som alltid nämns som mest… Continue reading Mariah – Utakata No Hibi (album, 1983)
Text: Mattias Jonsson Varje gång jag sitter på min kammare och lyssnar på musik så är jag en kugge i ett större maskineri. Dels har vi de skapande artisterna, dels en musikbransch som är i mer eller mindre ständig förändring. Vi har också de tekniska innovatörerna som ordnar en hårdvara (eller för den delen mjukvara)… Continue reading Yasuaki Shimizu – Kakashi (album, 1982)
Text: Daniel Persson Japansk musik i allmänhet och japansk ambient i synnerhet har sedan andra halvan av 2010-talet blivit allt mer populär utanför Japan. Detta till stor del på grund av YouTube-algoritmer där musikintresserade upptäcker musik de annars kanske inte hade hittat. Två som var tidiga med att uppmärksamma japansk ambient var musikerna Maxwell August… Continue reading Hiroshi Yoshimura – Music For Nine Post Cards (album, 1982)
Text: Stefan Wesley Musik från yttre rymden. Så tyckte den 12-årige Isao Tomita att det lät när han, efter andra världskriget, för första gången hörde västerländsk musik på radion. Kanske var det då som hans besatthet att skapa egna ljud föddes. Vad som däremot är säkert är att hans intresse för att skapa dessa ljud… Continue reading Isao Tomita – Snowflakes Are Dancing (album, 1974)
Text: Mats Almegård Undertiteln på Godfrey Reggios film Koyaanisqatsi – med musik av Philip Glass – löd: Life Out of Balance (1982). Det skulle lika gärna ha kunnat vara undertiteln på Ryuichi Sakamotos album Async från 2017. För precis som i den klassiska collagefilmen handlar Sakamotos album om en tillvaro som hamnat i obalans: på… Continue reading Ryuichi Sakamoto – Async (album, 2017)
Text: Petter EklundVilken låt skulle du välja till din begravning? I stunder av självupptagen reflektion kan vi leka med tanken på vilken musik som skulle kunna sammanfatta vår stund på jorden. Din sannaste musik, du illustrerad i dur och moll, fångad i en poplåt eller en symfoni. Är det möjligt? Ibland infinner sig känslan, ”den… Continue reading Yellow Magic Orchestra – Mass (låt, 1981)
Text: Nathan Hamelberg När upplevde ni senast ett stycke musik på ett sätt som kändes närmast psykosomatiskt, som att känslointrycket ljudet gjorde försatte er i ett obekant kroppsligt tillstånd? Att känslointrycken fick kroppen att spritta till, tappa orienteringen eller ryckas med i konvulsioner? Jag menar inte i bemärkelsen texter som berör, utan att själva ljudbilden… Continue reading Ryuichi Sakamoto – Riot in Lagos (låt, 1980)
Text: Nathan Hamelberg Popmusik är gäckande; den kan både vara ett globalt kulturellt fenomen och den mest lokala kulturyttringen. Ibland är den det förra i kraft av det senare, eller i alla fall i kraft av att vi föreställer oss den som lokal eller exotisk. Musik från andra kultursfärer än de vi själva lever i… Continue reading Yellow Magic Orchestra – Firecracker (låt, 1979)
Text: Stefan Zachrisson Wir fahren, fahren, fahren auf der Autobahn… Musiker som moderna upptäcktsresande är ingen ovanlig metafor. Den japanska musikern Haruomi Hosono pratar ibland om sightseeing music. Idén om den musikaliska turisten som öppensinnad gentemot genrer och kulturer, giltig både för lyssnare och skapare, har mynnat ut i en Hosono-diskografi så varierad och vindlande… Continue reading Haruomi Hosono – Cochin Moon (LP, 1978)
Text: Albin Lindström Popeye Magazine har sedan 1976 undrat vad som gör en ”City Boy”? Ska man gå på vad tidningen fokuserar på idag så är det en blandning av japansk streetwear och den klassiska Ivy League stilen. Jag älskar det. Speciellt älskar jag den pågående serien av Summer Classics på deras instagramkonto. Sommarfavoriter som… Continue reading Dagens City Boy-outfit
Text: Albin Lindström De senaste åren har intresset för japansk new age och ambient från framförallt 1980-talet vuxit sig allt starkare. En uppsjö av fantastiska skivor har grävts fram ur gömmorna av entusiastiska skivsamlare och vi har sett återutgåvor av och med Hiroshi Yoshimura, Midori Takada och Yasuaki Shimizu, för att bara nämna några få… Continue reading Sunset Hills Hotel – Reservation Calendar (album, 1987)
Text: Albin Lindström Jag har alltid förundrats över det i den brasilianska bossa novan så frekvent använda ordet, saudade. Att korrekt beskriva innebörden i det portugisiska ordet är svårt men slarvigt översätts det ungefär till en nostalgisk och melankolisk längtan efter något, eller någon, som är älskad och vetskapen om att detta något eller någon… Continue reading Bread & Butter – Summer Blue (låt, 1979)
BCNVT / BIBLIOTEK 