Kenji Ozawa – Corolla II ni notte (låt, 1995)

Text: Michael Björn

Flipper’s Guitar var ett japanskt band som osminkat lånade sin image från samtida brittisk pop i allmänhet och Postcard Records i synnerhet. Gärna med en skrattspegelsaktig kontextuell förflyttning. Så exempelvis är bandnamnet en referens till delfinerna på omslaget till första LP:n av Orange Juice, och debutplattans titel Three Cheers For Our Side är en låttitel från samma skiva. 

Bakom gruppen stod Kenji Ozawa och Keigo Oyamada, två starka personligheter som skulle gå helt olika vägar när gruppen upplöstes. Keigo Oyamada bildade Cornelius, ett dekonstruktivt konstpopband som gick på djupet med deras tidigare så konsumtionsvänliga ytlighet. Oyamada skulle dessutom ansvara för musiken under öppningsceremonin för OS i Tokyo, men fick avgå bara fyra dagar innan tillställningen, när en mobbningshistoria ur hans förflutna åter började cirkulera. Inte nog med att han mobbat psykiskt funktionshindrade klasskamrater under skoltiden, utan han försvarade också detta beteende i en intervju 1994.

Kenji Ozawa, å sin sida, fortsatte i tangentens motsatta riktning, rakt ut i snällpopen. Ironiskt nog är det ändå honom jag kommer ihåg bäst, och speciellt en av hans allra mest lättviktiga låtar, “Corolla II Ni Notte” från 1995, på svenska ungefär ”Ta en tur i din Corolla II”. 

Låten var en reklamsnutt för Toyota och var svår att undgå i Japan det året; Toyota är förstås ett stort företag med stor reklambudget och bilmodellen ifråga var tidernas då mest sålda. Den släpptes även som singel och blev en given hit efter all PR den fått. 

Kenji Ozawa cashade alltså in så det knakade. I låten sjunger han att han glömmer plånboken hemma när han ger sig ut i bilen – i själva verket är den nog helt enkelt för tjock och tung av sedlar för att släpa med sig. 

Men är det hela exakt så aningslöst som det verkar, eller har Kenji Ozawa fortfarande glimten i ögat här? Alla texter och referenser i Flipper’s Guitar var ju hans. Kanske han la in nåt kul? 

Av någon för mig okänd anledning uttalas bilmodellen Corolla i Japan med ‘a’ i första vokalen och långt ‘o’ i andra istället för kort (dvs Carola, eller som det skrivs med japanska katakanatecken, カローラ). Var det en ren slump att Kenji Ozawa sjöng om denna bilmodell? Förmodligen. Men när jag lyssnar fantiserar jag om att hans refererande fortsatte ut på den globala lättpopscenen. Kanske han rentav hoppade jämfota av glädje när Toyota hörde av sig till honom och undrade om han kunde skriva nåt! 

För det fanns förstås en Carola också innan II:an. Och då tänker jag inte på ursprungsmodellen som Toyota lanserade 1966. Jag tänker inte på en bil alls. Istället tänker jag på vår egen plastschlagerpoppare Carola Häggkvist, som ganska precis tio år tidigare hade försökt sig på en lansering i Japan med låten “Fushigina Hitomi”. Jodå, hon sjöng den på japanska. Och hon lanserades som カローラ, alltså med exakt samma skrivning som bilen, fast utan II:an då förstås. 

Det blev ingen framgång för henne, men i min fantasi kanske Kenji Ozawa ändå blev inspirerad att tänka på Carola den vägen. Bröderna Gibb skrev och producerade en hel platta, Runaway, åt henne i ganska nära anslutning till den misslyckade japansatsningen, så helt omöjligt är det inte att hon hamnat på Kenji Ozawas radar.  

Jag kan i alla fall inte släppa tanken på att han driver med folk och roar sig med nåt internt skämt inför öppen ridå. Han låter alldeles fullständigt sprudlande och verkar genuint inspirerad av att sjunga om nåt så urbota tråkigt som glömma plånboken när man ska handla, eller att sitta och läsa i bilen medan man väntar på någon. Man rycks med i hans glädje helt enkelt; det banala blir genialt. 

Även om jag är ointresserad av bilar och på den tiden körde omkring i en “lätt” bil (kei jidōsha, bilvärldens motsvarighet till lätt motorcykel, med motorvolymen begränsad till ynka 660cc) måste jag erkänna att jag nynnade låten rätt ofta bakom ratten det där året; och jag kan komma på mig med att göra det än idag. 

Pop som väcker dagdrömmar och barnsliga fantasier av den sort som denna artikel visat smakprov på, ja, det är den sortens musik jag lever för. 

カローラIIにのって (Kliver in i min Carola II) 

買いものに でかけたら (och åker för att handla) 

サイフないのに 気づいて (Inser att jag glömt plånboken) 

そのままドライブ (ger mig ut och kör ändå) 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close