Month: March 2018

Tom OC Wilson is perhaps a name that most of you don't come across every day. Yet he made last year's best album according to me (together with Karda Estra and L'Rain of course), the genre defying Tell a Friend. It's an album that combines the insanity of idiosyncratic British artists like Syd Barrett with… Continue reading Tom OC Wilson interviewed by Petter Herbertsson →

Påsk, hänger med familjen så det finns inte så mycket tid för något matigt. Men vi bör hylla Jesus Kristus som dog för våra synders skull så att vi kan fortsätta synda. Här är en juvel från min skivsamling som handlar om vår käre Messias. Påsk on! https://www.facebook.com/leunar/videos/10155005573028424/

Neil Tennant från Pet Shop Boys beskrev en gång hur han upplevde perioden 1986-1988 för sin berömda popduo: “I felt at this time that we had the secret of contemporary pop music, that we knew what was required. We entered our imperial phase.”   Ni känner säkert till Let’s Eat Grandma, de båda brittiska tonårsflickorna… Continue reading Imperial →

Vi som vill men inte kan Vi som kan men inte vill Vi som inte går en meter utan Torsten Ekbom Vi som inte tror på konspirationer förutom när det gäller… Palme Vi som läser om färgen grå Vi som har en massa frågor om det här Vi som älskar Sigrid Hjérten, vi är väl inte… Continue reading VI →

The Marble Fauns vs The Mountain Goats: Hail and Farewell Gothenburg https://soundcloud.com/the-marble-fauns/radio-faun-1-hail-and-farewell-gothenburg Vi har pratat om det ett tag, hur spännande det skulle vara att skapa en egen radiostation, med egna poddsändningar från studion där vi gör våra inspelningar och som vi kallar för Studio Krims Krams. Vi har ju så många låtar som vi… Continue reading Premiär: Radio Faun! →

Tänkte bara lite kort tipsa om en väldigt bra skiva som du troligen inte hört talas om, nämligen svensk-venezuelanska Linda Sjöquists "Hogar Monocromático", nyligen utgiven på den lilla Malmö-labeln Nytt Arkiv. Allt jag vet om Linda är att hon är en venezuelanska som de senaste åren huserat i Malmö. Inte mycket till bakgrund och google var… Continue reading Linda Sjöquist – Hogar Monocromático →

Ibland hänger saker ihop. När jag besökte Berardomuseet i Lissabon tidigare i veckan kunde jag inte låta bli att fotografera ett litet verk av Kasimir Malevitj som omedelbart fick mig att associera till Gameboy. Bilden lades upp på Facebook med en putslustig kommentar (o tider, o seder) och som respons skickade min gamle vän Ozelot… Continue reading Svart →

Idéerna som uppkommit inför det här blogguppdraget har varit flera och inbegripit ambitiösa satsningar; jag ville ta mig an tiden, medvetandefilosofin och Harmoni Expo. Men så sitter man där på publiceringsdagen utan att ha skrivit en rad och de nödvändiga efter-forskningarna har begränsats till ett minimum. Det enda det går att berömma sig med är… Continue reading SKÅL! →

Att man inte kan motstå lusten ibland att ”veta mer”, att ”ta reda på”, eller ”gå till botten”. Det förstör ju allt. Som Sonya Spence, mitt hjärtas fröjd och vårkänsla, jag lyssnar uppför backen där den lilla bleka solen strävar fram. Kan jag inte bara leva i det, nöja mig? Nej. Det ska ”undersökas”, ”utredas”,… Continue reading Den änglars röst →

De här skräddarsydda funktionerna som Spotify erbjuder har helt gått mig förbi. Alltså färdiga spellistor baserade på vad de tror att man gillar för att man antytt något åt det hållet i och med tidigare lyssning. Jag har vetat om att de funktionerna finns, att folk använder färdiglistorna, men jag har inte tänkt på att… Continue reading Var jag går i skogar, berg och dalar kommer det att synas i Spotifys veckolista →

När vi startade upp den här bloggen igen, för någon vecka sedan, tänkte jag: nu ska jag verkligen ta chansen att göra någonting av de där essä-idéerna jag gått och burit på ett tag. Planera, inte skriva i sista sekunden, försöka putsa lite på formuleringarna. Redan för två veckor sedan hade jag bestämt och tänkt… Continue reading Det känns som att vara i en skog, på jakt efter idéer →

Innan jag somnade bestämde jag mig för att skriva nåt här om trapphus och hur dom låter. Men så vaknade jag, sjuk. Hade huvudet svällt ett par centimeter på bredden? I vilket fall var det mesta som förbytt. Jag kunde till exempel inte tänka. Mobilen pep sitt pip intill mig i sängen, min arbetsledare skrev:… Continue reading Ödemarker och öknar →

Det går inte att jag börjar från början, jag kan inte. Det är inte möjligt att jag hade skrivit det här om jag hade haft någon som helst föraning. För hur göra det när jag inte vet var början är? Om det inte är så att det är nu det börjar, men nuet är också… Continue reading Yo ho, yo ho a pirates life for me →

Något i förtid levereras härmed första kvartalsrapporten för 2018! Mest gillade musiken i de zachrissonska hörlurarna, nytt och gammalt, januari–mars: NYTT: Peggy Gou – It Makes You Forget (Itgehane) Hollie Cook – Stay Alive James Blake – If the Car Beside You Moves Ahead Factory Floor – Heart of Data Mr Fingers/Nicole Wray – Praise… Continue reading Kvartalsrapporten 1: 2018 →

Phantom Thread är en film som ser ut att smaka som rött vin i höga kristallglas, att kännas som mörkblå sammet under fotsulorna. Den blixtrar som spegelreflexer från silverbestick på linneduk och klirrar som det svaga ljudet från en tekopp mot ett fat. Till slut förvandlas den till en korg med giftig svamp. Silhouette Dreams av Adrian Younge… Continue reading Fantomtrådar →

”The more money they got, the greedier they got, the greedier they got, the crazier they got.” Fool, född Bartholomew, är en fattig pojke som lever med sin cancersjuka mamma och tarot-läsande syster i en rivningshotad byggnad. Vräkning hotar familjen om inte hyran kommer med detsamma, hyra gånger tre om man är sen dessutom, vilket… Continue reading “The People Under the Stairs” (Wes Craven, 1991) →

Två unga konsulter jobbar för ett amerikanskt oljeutvinningsbolag och blir ivägskickade för köpa upp en skotsk by. Väl på plats händer det grejer ganska snabbt med de slipade konsulterna. En blir attraherad av en marinbiolog och vill rädda stranden för att få komma nära henne. Den andre går "all in" i det stilla livet i… Continue reading “I’m watching the sky, sir!” →

- Men så gick åren. Ett ogenomträngligt mörker spred sig över världen. Och Människan sade: Varför är livet så, herre? Hur ska vi handskas med allt elände? Och Gud svarade: Just dance! Gonna be okay. Dada doo doot-n. Just dance! Spin that record babe. Da da doo doot-n. Och Människan sade: Vad är en skiva?… Continue reading Gud skapar vinylskivan →

  Hur hänger världen ihop egentligen? Vad skiljer det som är gammalt från det som är nytt? Jag går in på Rönnells antikvariat i Stockholm och pratar med Magnus Granberg som står i kassan. Det blir ett vindlande samtal. Vi talar om Don DeLillos romanskrivande vid tiden för Mao II och Underworld, om den nya utgåvan på Berlinetiketten… Continue reading Musik som inte →