Att man inte kan motstå lusten ibland att ”veta mer”, att ”ta reda på”, eller ”gå till botten”. Det förstör ju allt. Som Sonya Spence, mitt hjärtas fröjd och vårkänsla, jag lyssnar uppför backen där den lilla bleka solen strävar fram.
Kan jag inte bara leva i det, nöja mig? Nej. Det ska ”undersökas”, ”utredas”, vem var hon.
Sonya Spence, min 4-minuters rena glädje, hennes liv var givetvis sorgset. Skivor som inte sålde och drömmar som aldrig lyfte. För mycket smärta och för mycket droger och när hon var 54 tog livet slut.
I den ostadiga google-översättningen av en fransk artikel hittar jag: ”Ja, den änglars röst torterades av några demoner”, och fastän det språkligt svajar lite så är innebörden tydlig. Sonya Spence, några av jordens finaste låtar, några demoner för mycket.