Month: November 2018

Strax före klockan 18 ikväll vaknade jag på soffan. Då hade jag sovit i över två timmar. Innan dess två intensiva och roliga dagar på resa med jobbet. När jag vaknade värmde jag en matlåda som fanns i kylen, lagom för en nyvaken gräsänka. Gick tillbaka till soffan, lätt groggy efter den långa tuppluren. Och… Continue reading Efter tuppluren →

Glöm inte att rösta på årets bästa musik! Här är mina fyrtio kandidater. Trettio ska bort. Senast den 16 december. Lyssna, gallra, lägga till och dra ifrån. Det är viktigt. Musik är viktigt. Vad det egentligen är som får en röras?, vända sig om, omvärdera, utvärdera... Den här till exempel, den gillar jag ikväll: https://www.youtube.com/watch?v=kWAPhVuUd8E… Continue reading 2018: Kandidaterna →

Här är bilden som gjordes för Bcnvt:s evenemang på Rönnells den 8 november 2018. Den är inspirerad av boken Träsket av Kristian Petri och av områdena runt Rönnells. Samt av musiken som skulle spelas den kvällen. Gjorde ett litet tåg med vassa tänder på taket, där banden är på väg till spelningen. Placerade Rönnells i… Continue reading Stad →

Vi bjuder in alla läsare av BCNVT-bloggen och medlemmar av 2018-gruppen på Facebook att rösta på ÅRETS BÄSTA MUSIK! Så här går det till: 1) Välj ut dina 10 favoriter som släppts under 2018. Välj fritt från album/låtar/singlar/låtar/samlingar – ny musik, inte återutgivningar – till en enda lista. 2) Rangordna dina val. 3) Fördela 100… Continue reading Rösta på årets bästa musik! →

Som jag tidigare nämnt är kanske mitt favoritsätt att upptäcka musik genom att chansköpa skivor baserat på den allmänna vibben omslaget ger mig. Gick igenom en Discogs-säljares skivor för ett par månader sedan och fastnade naturligt nog för en singel med artisten Joy Moon, betitlad "Talking to my toys", som säljs in via en bild… Continue reading Joy Moon “Talking to my toys” (1983) →

Över en oansenlig port på en lika oansenlig gata i Paris sjätte arrondissemang uppenbarar sig plötsligt en färgglad skylt. Adressen 10 rue Servandoni härbärgerar tydligen ett museum för språk och lingvistik, Mundolingua. Vid en första smygtitt genom fönstret ser inte heller insidan ut att göra mycket väsen av sig, men väl innanför tröskeln uppstår en… Continue reading Lingvistiskt initiativ: Om ett säreget museum →

I kommunen där jag jobbar finns en robot som heter Yasemin, hon kan bland annat hjälpa till med ansökningar om ekonomiskt bistånd. Roboten sitter och bestämmer du ska få, du ska inte få. Det är lätt att undra hur det går, ”Bra!” säger de ansvariga, och det kan man ju välja att lita på. ”Yasemin… Continue reading Yasemin →

För prick ett år sedan, den 16:e november 2017, var det vernissage för en utställning med ljudkonst på Köttinspektionen i Uppsala. 'Inget att se här!' hette utställningen och i de olika rummen spelades de sju konstnärernas verk. Med ljudkonst är det inte alltid så tydligt när den håller på och inte. Man gick in i… Continue reading Eva Erbenius gamla tvättmaskin →

Varje månad skapar jag en spellista som jag sedan fyller med musik tills jag nästa månad skapar en ny lista. Och så vidare i en popmusikens eviga rundgång. Sådant jag läser om, tips från vänner, associationer, filmmusik, tips från fb-grupper, listor etc. Musik jag hör eller musik som jag läser om som jag vill höra… Continue reading 1988 →

På bloggen återkommer jag ofta till, hämtar jag ofta inspiration från Umberto Ecos bok Om fulhet. Djävulsbibeln, den århundrade långa tvisten om Jesu skratt, eller de kvartsfärdiga texterna om konststölder i Nazityskland, modern fysiognomik (”Vad säger formen på dina läppar om din personlighet?”)… Fridfullt slumrande i utkast-mappen. Ännu opublicerat här från "Om fulhet", är Ecos samling av… Continue reading Walt Whitman vet lika mycket om konst som en gris om matematik – och andra recensioner →