På bloggen återkommer jag ofta till, hämtar jag ofta inspiration från Umberto Ecos bok Om fulhet. Djävulsbibeln, den århundrade långa tvisten om Jesu skratt, eller de kvartsfärdiga texterna om konststölder i Nazityskland, modern fysiognomik (”Vad säger formen på dina läppar om din personlighet?”)… Fridfullt slumrande i utkast-mappen.
Ännu opublicerat här från “Om fulhet”, är Ecos samling av samtida experters uttalande om konst, litteratur, musik och skådespeleri. Nu älskade verk, personer, då skoningslöst sågade. Några exempel:
”Moby Dick är en trist, tråkig, platt och rentav löjlig bok (…) Och den där galne kaptenen är urtråkig.” (The Southern Quarterly Review, 1851)
”Jag har länge studerat den där skurkens musik. Han är en talangfri klåpare.” (Tjajkovskij om Brahms i sin Dagbok)
”Jag måste ha svårt att fatta, men jag begriper inte varför det måste ta trettio sidor att beskriva hur man vrider och vänder sig i sängen innan man somnar.” (Lektörsutlåtande om Prousts På spaning efter den tid som flytt)
”Walt Whitman vet lika mycket om konst som en gris om matematik.” (The London Critic, 1855)
”Den här flickan verkar inte ha någon vidare iakttagelseförmåga eller känsla för hur man skulle kunna höja denna bok över en enkel kuriositetsnivå.” (Lektörsutlåtande om Anne Franks dagbok, 1952)
”Han må ha talang att bli en stor målare, men han gjorde aldrig någonting åt det.” (Émile Zola om Cézanne)
”Om han [Chopin] hade visat upp sina notblad för en expert, skulle denne rivit sönder dem – Det är i alla fall vad jag skulle vilja göra.” (Ludwig Rellstab, Iris im Gebiete det Tonkunst, 1933)
”I Svindlande höjder har alla defekter i Jane Eyre [av systern Charlotte] tusenfaldigats. Vår enda tröst är faktiskt tanken på att denna roman aldrig kommer bli populär.” (James Lorimer om Emily Brontë i North British Review, 1849)
”Det är omöjligt att sälja berättelser om djur i USA.” (Lektörsutlåtande om George Orwells Djurfarmen, 1945)
”Usel skådespelare. Kan inte sjunga. Dansar lite grand.” (MGM-chef efter en provfilmning med Fred Astaire, 1928)
Vad jag saknar i Ecos sammanställning, som uteblir, gissar jag, därför att verken inte fick någon direkt upprättelse, är bland annat en operarecension skriven av Robert Schumann, bestående av ett datum för premiären och ett kors. Eller filmkritikern Leonard Maltins recension av 40-talsmusikalen ”Isn’t it romantic?” I sin helhet löd den ”No.”
BCNVT / BIBLIOTEK 