Month: September 2018

Att väga på stolen, att ta av sig hatten efter att man har tippat den och att bära glasögon i sociala sammanhang. Tre exempel på dåligt uppförande, enligt författaren och diktaren Johann Wolfgang von Goethe. I synnerhet sistnämnda. Goethe hatade glasögon. Bland Goethe-kännare tycks det vara ett välkänt faktum. Så skriver t.ex. författaren Johann Peter… Continue reading Goethes glasögonhat →

Hur mår lo-fi:n i detta algoritmens år 2018? Inte så tokigt om man ska döma av Freya Julianes egensläppta EP "in my head i am alone". Troligen den mest obskyra skivan som det skrivits om i den här bloggen. Tror inte att det är många utöver hennes vänner som ens noterat att den ens existerar… Continue reading in my head i am alone →

Ibland får jag känslan att mitt jobb är biblioteket i Babel, allt mänskligt vetande några hyllmeter bort. ”När man kungjorde att Biblioteket omfattade alla böcker var den första reaktionen en enastående lyckokänsla” tänker jag men stirrar i verkligheten rakt på deckarhyllan och bokningsdatorn. Då händer det att jag vänder mig till dom ratade böckerna, aldrig… Continue reading Skott, springa rå och förtrollade föremål →

På den lilla svarta radioapparaten från Clas Ohlson finns inga markeringar som visar vilka frekvenser man rör sig mellan. Man får lyssna sig fram. Jag slår på och beatet påminner om Material Girl, men programledaren säger att det var Jackson 5. Det verkar vara Stockholms lokalradio. Snart är det dags för priset Jazzkatten och alla får… Continue reading Förmiddag längs FM-bandet →

https://www.youtube.com/watch?v=mn423hPa2bk 18 september. En halvtimme ledigt - jag smiter iväg. Vägen upp till kullen är full med fyllon, solen en citron. Det är möjligt att detta är allt vi har. Jag räknar i alla fall inte med mycket: en morotsjuice och en lakritskola, allt för att behålla energin, ett tag till. Höger, vänster, höger, vänster… Continue reading Out to Lunch →

Min favoritvarg är nog Gene Wolfe. Det i sig är nog inget som förvånar trofasta följare av mina spridda rambuljeringar och fabulationer i Bläck charm nostalgi vassa tänders förskingring. Här kommer en bild på Gene i en vargtröja. Stilig. Vad kanske ingen gissat är att min näst bästa varg kan vara den här, Jerry Garcias… Continue reading Mörda mig inte →

Pet Shop Boys. Vilket band alltså. Jag älskar dem. Du älskar dem. Please, Actually, Introspective, Behaviour - ett svårslaget pärlband, fyra fullpoängare på raken. Bland den snyggaste, hit:igaste och smartaste popmusiken åttiotalet och det tidiga nittiotalet hade att bjuda på. Pet Shop Boys är ett av mina favoritband bara på styrkan av dessa klassiker och efterföljande Very och… Continue reading Pet Shop Gubbs: en spellista →

Dagens inlägg tänkte jag ägna åt ett ganska obehagligt fysiologiskt fenomen kallat sömnparalys. Känsliga läsare varnas – men i slutändan, valresultatet riskerar att bli betydligt mer skrämmande och kommer dessutom att vara verkligt, till skillnad från en produktion av din hjärna. Sömnparalys är relativt vanligt men ändå ganska okänt bland folk i allmänhet. Jag önskar… Continue reading Hjärnspöken? Tack, gärna. →