Month: December 2015

Avstigning för samtliga passagerare! Tåget tas ur trafik. Det är sista december och detta är 353:e och sista blogginlägget i år och någonsin. Det kommer att dyka upp ströposter här framöver men då handlar det om nyheter som rör BCNVT. Tack alla som medverkat och läst! Vi gav inte ut en endaste bok under 2015;… Continue reading Hejdå 2015, hejdå bloggen: årssammanfattning och avsked →

Demi Lovato ”Cool for the summer” Jag älskar Demi, men har svårt att förstå mig på henne. Det är jättefint att hon varit öppen med sitt problematiska liv, och ännu finare att hon klämde ur sig allt i ”Skyscraper” på sin framgångsrika skiva ”Unbroken” från 2011, men vad gjorde hon sen? Att släppa ett helt… Continue reading Topplista! 2015 x 13 →

Det ligger som ett dämpande filter över ljudet i amerikanska konspirationsfilmer från sjuttiotalet, som om ljudspåren var inspelade i ett språklabb täckt från golv till tak med akustikplattor och heltäckningsmattor. Som om inspelningsteknikerna under en period kollektivt glömde möjligheten att lägga till rumsklanger. Mycket har skrivit om de här filmernas paranoia och kopplingarna till en… Continue reading Den tysta bruna världen →

Mammas farfar Verner förde dagbok. År efter år, med tre antecknade temperaturmätningar per dag. Julafton 24. Milt väder hela Julaftonen. Juldagen 25. Klart väder och något kallare. Vi har firat Julkvällen i Hallstavik och så kom vi hem Juldagen kl. 1. Annand. 26. Mulet och lätt snöfall, blidväder på e.m. Vi har varit till Skede… Continue reading Släktträff →

Vad betydde 90-talet för dig? Jag gick länge och hyste agg och kände viss bitterhet mot det. Alla dessa villospår som Tidningen Pop skickade ut mig på, allt oroligt sökande, alla musikaliska identitetskriser, en ständig osäkerhet, personliga tillkortakommanden… Med tiden har jag kommit att uppskatta 90-talet alltmer. Jag gick hel ur det här! Kom ut… Continue reading 1990-1999 →

Dan före dopparedan och jag hade tänkt skriva om Paris och fantasistäder; om rädsla, drömmar och förhoppningar. Terror vs. storstadens förvirrande, ofta intensiva, lockelse. Kopplingar till både dagspolitik och Darran Andersons Imaginary Cities. Och nästa nummer av Timglaset, också det med imaginära städer som tema. Men att knyta ihop sådana trådar dagarna föra jul var… Continue reading Årets sista post →

Det var min granne där jag bodde som barn som ska ha sagt det. Jag hörde det aldrig själv, men väl min far med viss regelbundenhet återge frasen. Min far använde då alltid det kraftigt dialektala uttalet, men tror jag att jag tänkte redan då, inte som att härma för att göra sig rolig, iallafall… Continue reading Very zen →

Detta är årets sista inlägg, för mig. Huset kommer visas i sin helhet på konsthall c i februari. Det har varit roligt att få deltaga här. Det gav en ordning, ett rutnät att tänja, ytor att fylla, en berättelse att försvinna in i. En bok och myllrande tankemönster. Rum har målats intill rum. Bit prövats… Continue reading Slutet närmar sig →

Terapisamtal på Facebook i går och i dag, i sammanfattning: Jag: Steely Dan är fanimig svårare än Throbbing Gristle. Riktigt farlig musik. Jag vill gilla men... hur gör man? Tomas Bodén: Det är sån här audiofil musik så du ska nog börja med lite bättre högtalarkablar. Rattigan Glumphoboo: Dra ner persiennerna, släck lamporna, sätt på Aja… Continue reading Steely Dan är fanimig svårare än Throbbing Gristle →