Home

Jag har legat lite lågt på bloggfronten den senaste tiden, mest på grund av en osund kombination av bristande inspiration och total uppgivenhet inför världspolitiken, SD, IS, näthat, brinnande flyktingförläggningar, utsatta EU-migranter, klimathot osv. Jag är inte ens säker på om det är min tur idag. Är det? Det är lätt att misströsta: världen går sönder en liten bit varje dag, en liten bit varje timme, vad än Hans Rosling säger. Därför har jag ingenting att tillföra, mer än att jag hoppas att ni får en bra jul, att eskapisten i mig mår bra och går på en stadig diet av glögg, lussekatter och konserter med mammas kyrkokör. Kan ni vara tysta nu, stäng av TVn, släck lamporna, vik ihop tidningen, sluta smäll i köksluckorna…jag tänker gå och gömma mig i Henry Cows fransiga fåtölj ett tag

…kanske vakna till av att Alonzo Levisters duggregniga magi slår mot rutan.
Jag sa ju att det skulle regna. Väck mig när vi är framme.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s