Sveriges minsta bokförlag. Startat 2012. Baserat i Midsommarkransen-Malmö
Den läskigaste boken i biblioteket heter ”Föda utan rädsla”, den var jag tvungen att lägga i frysen som Joey i Vänner. Ingen bok som gick in för att skrämma mig kunde nånsin bli obehagligare än den, vars syfte måste varit att lugna mig. Jag skulle gärna citera nåt typiskt stycke, men den ligger i frysen.… Continue reading Air safety is a state of mind
Igår mötte jag A vid Mariatorget strax efter klockan 18 för att köpa var sin glasstrut att äta i rekordvärmen (som snabbt skiftade tillbaka till mer midsommarliknande förhållanden, omkring 18 C visar termometern utanför köksfönstret idag). Vi möttes utanför tunnelbaneutgången och promenerade mot torget. Efter några dagars inomhusisolering på grund av förkylning kändes folkvimlet lätt… Continue reading Hundars förundran inför flygande bouleklot och andra undflyende ögonblick
Väntar tårarna vi aldrig fällde på oss i små sjöar? Eller i osynliga floder som rinner mot sorg? Jag tänker på tårar, den enda kroppsvätska som inte väcker allmänt äckel. Är det för att dom är luktlösa, befriade från färg? Jag väntade på dom länge, dom glada tårarna, när jag nyss fött barn för ett… Continue reading Blöta vanor
Det följande inlägget är en teaser för det kommande inlägget “Mitt tredje liv” författat av Anders Sveen. Inläggen har blivit “approved for all audiences”. De är att förstå som författarens egna och speglar inte nödvändigtvis förlagets, Bläck charm nostalgi vassa tänder, åsikter och hållning. Vi ser två händer slå ihop en bok. Vi ser inte… Continue reading Trejler
Systrarna Deirdre och Louise Rutkowskis insatser som gästsångerskor och i kortlivade egna projekt - från the sound of young Scotland till This Mortal Coils lägereldsballader och de djupaste lagren av él-mystik - tillhör den mest obskyra 1980-talshistorien. Deras röster passade en viss sorts låtar som krävde en viss sorts djup och drama, ofta covers (från… Continue reading The Rutkowski Sisters
I just wanted to say: thanks Lindsay, and thanks Yumi. This one I dedicate to you both.
Lindsay Cooper (1951-2013) var synnerligen aktiv i de mer progressiva delarna av den brittiska musikscenen på 70- och 80-talen. Hon spelade fagott, oboe, sax och flöjt med Henry Cow, National Health, Comus, News From Babel med flera, skrev och spelade in musik i eget namn och friformsimproviserade med Feminist Improvising Group (där bland annat filmregissören Sally Potter… Continue reading The Lindsay Cooper Songbook, Café OTO 16/6
När jag researchade min förra bloggtext upptäckte jag att barnartisten Juana Bergman hade släppt en singel innan "Sommarlov", betitlad, såklart, "Sommar Sommar"! Älskar konsekvens. Kastade mig ut på nätet för att beställa ett exemplar, och nu när jag har den i handen måste jag självklart dela med mig av detta bedårande stycke musik. Jag älskar… Continue reading Juana Bergman “Sommar Sommar (Disco)”
20 juni 1988 släppte brittiska A.R. Kane sitt album 69. Det är en skiva som fortfarande känns egen och oefterhärmlig, tänk shoegaze, men tänk även ”studion som instrument”, rytmer från svart musik som soul, disco, funk, jazz och reggae, taggiga hallucinatoriska ljudlandskap och frijazzens lösa konturer. På dagen 30 år senare, d v s igår,… Continue reading Jag jüblar – A.R. Kane är tillbaka!
https://soundcloud.com/the-marble-fauns/radio-faun-4-sprickan-i-ett-objekt-om-konstens-forvandlingsprocesser-gast-hans-gothlin En viktig drivkraft till marmorfaunernas aktiviteter och undersökningar har varit spänningsfältet mellan ljud och bild. Konstdimensionen finns där som en serie konceptuella utmaningar och The Marble Fauns kan i lika hög grad beskrivas som ett konstprojekt som ett sätt att skapa musik tillsammans. I det fjärde programmet i podserien Radio Faun besöker vi konstnären… Continue reading Radio Faun 4: Sprickan i ett objekt, om konstens förvandlingsprocesser. Gäst: Hans Gothlin
Jag har mest skrivit om musik, bra sådan, hittills under det här blogg-peioden. Nu tänkte jag lite grann byta fot och försöka skriva om dålig sådan. Handen på hjärtat, är det egentligen någon skillnad på den här låten... https://www.youtube.com/watch?v=5AkXC5m8ueA ...och den här? https://www.youtube.com/watch?v=4z50p2v5Of0 Musikalisk är förstås den första låten indiepop med gravt Smiths-komplex och den… Continue reading Den problematiska indiepopen – eller: Vi Måste Prata om Another Sunny Day
Jag har aldrig tyckt om söndagar. De påminner om döden. Förutom att allt börjar om imorgon. Jag läste Leopardis dialog mellan Modet och Döden. Modet som i fashion, döden som i death. Noterade frasen "och man i Frankrike vanligtvis inte talar för att bli hörd". Funderar på om Modet är av fransk nationalitet eller om… Continue reading Melankolisk, tröstlös, förtvivlad
som att lyssna som att lyssna på en riktigt bra poplåt som är målmedveten och systematisk som kategoriserar och dokumenterar som bara blev större med åren som på grund av sin abstrakta karaktär länge negligerats som normalt inte är tillgänglig som alla andra föremål i huset som att bara få höra det där ljudet en… Continue reading Om en blogg var en dikt
2015 (MMXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern. Ja jag minns det som ganska normalt. Jag minns inte att det var en torsdag i början, men har egentligen ingen anledning att ifrågasätta det. Jag minns att Junot var hertig av Abrantès. Jag minns kristallmottagarna. Jag minns jojon. Nej några minnen… Continue reading MMXV eller minnet av 2015
När man läser Erik Nivas nya bok Världens industri blir det tydligt att fotboll också är ett språk och ett sätt att tolka världen. Nivas reportage - de flesta publicerade för första gången i Sportbladet - handlar om politik, sociala missförhållanden, rasism och nationalism så väl som fotboll. Utan att egentligen göra en grej av… Continue reading Fotbollens hjärta dunkar på många ställen samtidigt
"Idéerna som uppkommit inför det här blogguppdraget har varit flera och inbegripit ambitiösa satsningar; jag ville ta mig an tiden, medvetandefilosofin och Harmoni Expo" "När vi startade upp den här bloggen igen, för någon vecka sedan, tänkte jag: nu ska jag verkligen ta chansen att göra någonting av de där essä-idéerna jag gått och burit på… Continue reading Det ogjorda
Jag vet inte, men det känns som det kan vara tuppens år. (Jag vet inte, men det känns som det kam vara tuppen sår.) Som man sår, får man skörda. Skör fårman, sån sommarda. Supreme Dicks > Revolting Cocks Ga-ga, Gal-gal, Fjalar Bark Psychosis > Primal Scream Åh-hå, Hå-hå, cool, Kål-kål Hårnät Kålman Ku-ku, Kra-kra,… Continue reading Tuppens år
BCNVT / BIBLIOTEK 