Sveriges minsta bokförlag. Startat 2012. Baserat i Midsommarkransen-Malmö
Text: Elin Franzén Historien om låten som den här texten delvis kretsar runt började för min del med Whoopi Goldberg. 1992 kom filmen Sister Act, senare introducerad i Sverige under namnet En värsting till syster, i vilken Goldberg söker skydd från sin maffiakarl i ett kloster där hon får nunnekören att börja waila och vicka… Continue reading Les Rallizes Dénudés – Night of the Assassins (låt, 1977)
Text: Michael Björn Flipper’s Guitar var ett japanskt band som osminkat lånade sin image från samtida brittisk pop i allmänhet och Postcard Records i synnerhet. Gärna med en skrattspegelsaktig kontextuell förflyttning. Så exempelvis är bandnamnet en referens till delfinerna på omslaget till första LP:n av Orange Juice, och debutplattans titel Three Cheers For Our Side… Continue reading Kenji Ozawa – Corolla II ni notte (låt, 1995)
Text: Kristofer Lecander “From Nakameguro to Everywhere”. Så stod det skrivet på det efterlängtade albumet Point från Keigo Oyamadas alter ego Cornelius, släppt oktober 2001 på den egna skivetiketten Trattoria. För en Tokyobo skulle slagordet troligen inte ha någon större innebörd. Men för en nischad utländsk publik med ett intresse för den japanska alternativmusikscenen, och… Continue reading Indian Rope – Stone Buddha (ep, 1999), Downsized (ep, 1999), New Decade (ep, 2000)
Text: Kristofer Lecander Om man ska ge sig på uppgiften att summera den våg av japansk musik som skapade ett internationellt intresse under 1990-talet förefaller det sig tämligen lätt att fokusera på de mest tongivande nyckelspelarna Keigo Oyamada (Cornelius) och Pizzicato Five. Det finns dock ett band som är sorgligt förbisett trots att de inledde… Continue reading Salon Music – M*A*S*H (album, 1995)
Text: Krister Bladh Året är 1987. Året då den nya gitarrmusiken från Storbritannien börjar sprida sig ut i världen. Det som senare kommer att bli känt som ”indie pop” cementeras av Bristol-bolaget Sarah Records. Inom några år startas copycat-etiketterna The Bus Stop Label, A Turntable Friend och Summershine runt om i världen (USA, Tyskland respektive… Continue reading Flipper’s Guitar – Three Cheers For Our Side (album, 1989) / Cornelius – The First Question Award (album, 1994)
Text: Klas Senatus Sjögren Peter Rehberg, bättre känd som Pita, har gått bort. Jag är mån om att försöka uppskatta och skriva om favoritartister när de är i livet, framför allt då somliga har en tendens att tillskriva döda artister sådant som aldrig var aktuellt när de fanns i livet. När jag fick syn på… Continue reading RIP wicked Rehberg
Text: Mattias Jonsson Det här med att upptäcka musik, hur går det till egentligen? I grunden handlar det nog om så enkla saker som nyfikenhet, engagemang och målmedvetenhet. Det handlar också om vara öppen för nya intryck, kanske genom att mota bort några av sina fördomar. Den period i livet som alltid nämns som mest… Continue reading Mariah – Utakata No Hibi (album, 1983)
Text: Mattias Jonsson Varje gång jag sitter på min kammare och lyssnar på musik så är jag en kugge i ett större maskineri. Dels har vi de skapande artisterna, dels en musikbransch som är i mer eller mindre ständig förändring. Vi har också de tekniska innovatörerna som ordnar en hårdvara (eller för den delen mjukvara)… Continue reading Yasuaki Shimizu – Kakashi (album, 1982)
Text: Daniel Persson Japansk musik i allmänhet och japansk ambient i synnerhet har sedan andra halvan av 2010-talet blivit allt mer populär utanför Japan. Detta till stor del på grund av YouTube-algoritmer där musikintresserade upptäcker musik de annars kanske inte hade hittat. Två som var tidiga med att uppmärksamma japansk ambient var musikerna Maxwell August… Continue reading Hiroshi Yoshimura – Music For Nine Post Cards (album, 1982)
Text: Stefan Wesley Musik från yttre rymden. Så tyckte den 12-årige Isao Tomita att det lät när han, efter andra världskriget, för första gången hörde västerländsk musik på radion. Kanske var det då som hans besatthet att skapa egna ljud föddes. Vad som däremot är säkert är att hans intresse för att skapa dessa ljud… Continue reading Isao Tomita – Snowflakes Are Dancing (album, 1974)
Text: Mats Almegård Undertiteln på Godfrey Reggios film Koyaanisqatsi – med musik av Philip Glass – löd: Life Out of Balance (1982). Det skulle lika gärna ha kunnat vara undertiteln på Ryuichi Sakamotos album Async från 2017. För precis som i den klassiska collagefilmen handlar Sakamotos album om en tillvaro som hamnat i obalans: på… Continue reading Ryuichi Sakamoto – Async (album, 2017)
Text: Petter EklundVilken låt skulle du välja till din begravning? I stunder av självupptagen reflektion kan vi leka med tanken på vilken musik som skulle kunna sammanfatta vår stund på jorden. Din sannaste musik, du illustrerad i dur och moll, fångad i en poplåt eller en symfoni. Är det möjligt? Ibland infinner sig känslan, ”den… Continue reading Yellow Magic Orchestra – Mass (låt, 1981)
Text: Nathan Hamelberg När upplevde ni senast ett stycke musik på ett sätt som kändes närmast psykosomatiskt, som att känslointrycket ljudet gjorde försatte er i ett obekant kroppsligt tillstånd? Att känslointrycken fick kroppen att spritta till, tappa orienteringen eller ryckas med i konvulsioner? Jag menar inte i bemärkelsen texter som berör, utan att själva ljudbilden… Continue reading Ryuichi Sakamoto – Riot in Lagos (låt, 1980)
Text: Nathan Hamelberg Popmusik är gäckande; den kan både vara ett globalt kulturellt fenomen och den mest lokala kulturyttringen. Ibland är den det förra i kraft av det senare, eller i alla fall i kraft av att vi föreställer oss den som lokal eller exotisk. Musik från andra kultursfärer än de vi själva lever i… Continue reading Yellow Magic Orchestra – Firecracker (låt, 1979)
Text: Albin Lindström Popeye Magazine har sedan 1976 undrat vad som gör en ”City Boy”? Ska man gå på vad tidningen fokuserar på idag så är det en blandning av japansk streetwear och den klassiska Ivy League stilen. Jag älskar det. Speciellt älskar jag den pågående serien av Summer Classics på deras instagramkonto. Sommarfavoriter som… Continue reading Dagens City Boy-outfit
Text: Albin Lindström De senaste åren har intresset för japansk new age och ambient från framförallt 1980-talet vuxit sig allt starkare. En uppsjö av fantastiska skivor har grävts fram ur gömmorna av entusiastiska skivsamlare och vi har sett återutgåvor av och med Hiroshi Yoshimura, Midori Takada och Yasuaki Shimizu, för att bara nämna några få… Continue reading Sunset Hills Hotel – Reservation Calendar (album, 1987)
Text: Albin Lindström Jag har alltid förundrats över det i den brasilianska bossa novan så frekvent använda ordet, saudade. Att korrekt beskriva innebörden i det portugisiska ordet är svårt men slarvigt översätts det ungefär till en nostalgisk och melankolisk längtan efter något, eller någon, som är älskad och vetskapen om att detta något eller någon… Continue reading Bread & Butter – Summer Blue (låt, 1979)
Text: Johan Fredriksson I början av 2000-talet hörde jag för första gången Sugar Babes skiva Songs (från 1975). Den öppnade upp en för mig helt obekant musikalisk värld som i Japan kallas City Pop. Låt oss för enkelhetens skull kalla det japansk AOR. City Popen började ta form just där, i mitten av 1970-talet. Rock/pop… Continue reading Sugar Babe – Songs (album, 1975)
Text: Michael Björn Jag sitter på tatamigolvet i mitt hem. Det är sent i januari 1993. Det är kallt. Men kranen i köket har äntligen tinat och koppen med nybryggt kaffe värmer i handen. Mina ben är instuckna under ett värmande kotatsubord. Det är lördag. Trots att klockan är 11 på förmiddagen är det ganska… Continue reading Dōji Morita – Bokutachi no shippai (låt, 1976)
Text: Petter Strömberg Att lokala kommersiella framgångar inte alltid leder till globalt kändisskap illustreras tydligt av Yumi Arai. För den som lever utanför Japan är det svårt att föreställa sig hur stor hon är på hemmaplan. Vi talar om en artist vars ”imperial phase” inte räknades i år utan decennier. På Wikipedia kan man läsa… Continue reading Yumi Arai – Yasashisa ni tsutsumaretanara (låt, 1974)
BCNVT 