För ungefär åtta år sedan intervjuade jag Vivien Goldman, men det verkar inte finnas några bevis. Jag hittar inte mailen vi skickade eller den färdiga texten. Har inga egentliga minnen av syfte eller resultat. Det bör ändå ha inträffat, jag är rätt säker, och jag har en olustig känsla av att samtalet kretsade kring begreppet “frukost”.
Först igår upptäckte jag Chantage, en kortlivad och sorglös och perfekt duo med Goldman och Eve Blouin. Dessutom Annie Whitehead, Neneh Cherry, Adrian Sherwood och Carrol Thompson i biroller. Fakta som borde nått mig för åtta år sen kan man tycka, kanske kunde temat för intervjun blivit mer fängslande än frukost. Men samtidigt går ju många genom livet helt utan att höra Chantage.
BCNVT / BIBLIOTEK 