En av mina roligaste youtube-upptäckter på senare år är Malmös Stenkula fritids kanal. En sannolikt mycket fin människa och fritidspedagog har låtit barnen – av låtar och teckningar skulle jag gissa att de är i tioårsåldern- skriva och spela in sina egna låtar, ritat “videos” och lagt upp allt på nätet. Tippar hatten åt denna okända (trots efterforskningar hos en gammal kompis som jobbat på Stenkulaskolan) vardagshjälte!
Så hur låter det då? Tja, det är ett jävla oljud. Ett mycket charmigt oljud. Maken till intolerant och nonchalant hanterande av musikinstrument har jag sällan hört. Ibland faller de distade gitarrerna och monotona trummandet in i ett lunk som nästan påminner om Velvet Underground á la “White Light/White Heat”-eran! Ja, seriöst – lyssna på “Down Down” eller “Tjejklubben” om du inte tror mig. Andra stunder påminner det lite om ett extremt otight Jesus & The Mary Chain eller Beat Happening. Allt detta är förstås ren slump, men ändå lite kul tycker jag. Om det inte hade blivit tröttsamt att kalla orelaterade saker “punk” redan för femton år sedan så hade jag kanske yttrat meningen “Stenkula fritids är fan punk”. Åtminstone mer punk än de tatuerade, skivsamlande, wrestlande 35-åringarna som utgör Malmös stockkonservativa punkscen idag.
Sammanfattningsvis: Stenkula fritids ist krieg. Här kommer ett gäng av mina Stenkula-favoriter (och missa inte teckningarna som ackompanjerar klippen, de är nästan lika charmiga som låtarna). Kommer din hjärna klara att spela alla på raken?
Down down är så jävlar bra!