På twitter finns det ett antal bot-konton som endast lägger upp citat av en speciell författare. Yukio Mishima Bot, Baudrillard’s America och Tranströmercitat är tre stycken jag rekommenderar. Döda författare som fortsätter tala ur flödet. Som en uppenbarelse mitt i rundgångsdebatten om debatten. Några rader av Mishima, Tranströmer eller Baudrillard blir då lite som att öppna ett fönster i ett kvavt rum. Sen blir man himla sugen på att läsa böckerna också. Urklipp som lästips, behövs ofta inte mer; man får smaka lite och vill ha mer, veta mer. Ofta bättre för lässuget än recensioner och annat. Så jag tog min hög med sommarläsningsböcker och slog upp ett citat på måfå i varje.
Kanske kommer du vilja läsa vidare?
Amerika – Jean Baudrillard
hur långt kan man gå i förintelsen av meningen, hur långt kan man gå i denna ökenartade form, som inte refererar till något, utan att bryta samman, på villkor naturligtvis att man kan upprätthålla försvinnandets esoteriska förtrollning?
Trofast och ädel natt – Louise Glück
Vita fält och plötsliga glimtar av
blått, västhimlens blå eller
det jag för mig själv kallade
urtavle-blå. Det talade till mig om en annan värld.
Polyfem förvandlad – Willy Kyrklund
Det kan väl inte anses abnormt, att jag liksom andra vill leva ett evigt liv. Men när jag ibland kommer därhän, att allt vad jag minnes synes mig vara en dröm, är jag likväl betryckt.
Drömmarnas väg – Ono No Komachi
Fåfängt sökte jag
tills dagen plötsligt grydde
en plats åt kudden,
i spänd väntan på en man
jag språkat med i drömmen.
Nätternas gräs – Patrick Modiano
jag behövde orienteringspunkter, namn på metrostationer, husnummer, hundars stamtavlor, som om jag fruktade att människor och ting skulle förflyktigas eller försvinna från det ena ögonblicket till det andra och jag måste behålla åtminstone ett bevis på att de hade existerat.
Grekiska sagor och myter – Claes Lindskog
Denna stad hade just drabbats av en hemsk olycka, som fyllt alla dess invånare med skräck. En fientlig gudom hade sänt upp ett farligt vidunder, sfinxen, som hade huvud och bröst som en jungfru men ett lejons kropp och en fågels vingar. Denna sfinx slog sig ned i närheten av staden på ett berg och härjade i trakten. Varje person, som gick där förbi, fick sig förelagd en gåta, och om han inte kunde lösa den, dödade hon honom.
Emily L. – Marguerite Duras
Kärlekens ofantlighet framträder mycket starkt när de ger sig hän åt tystnaden, med tillbakahållen vrede, eller åt berusningens slapphet.
Svärmare och harkrank – Harry Martinson
Den fanatiska skärpa som genomgår världsalltet och som vart vi än blicka skär oss i ögonen ur dödsvissheternas processer (livskampen i alla dess former, kampen mot döden i alla dess former), vem har rätt att göra den skärpan till sin?
Nattvandring – Vilhelm Ekelund
När en människa måste ryckas ut ur ens hjärta, ryckas ut som en sjuk tand, då är det som hade livets öga plötsligt skräckfullt nära ställt sig inpå dig, närmat sig ditt
V. – Thomas Pynchon
In this dream, he was all alone, as usual. Walking on a street at night where there was nothing but his own field of vision alive. It had to be night on that street. The lights gleamed unflickering on hydrants; manhole covers which lay around in the street. There were neon signs scattered here and there, spelling out words he wouldn’t remember when he woke.
En privatdetektiv och grammatiker i Tanger – Emmanuel Hocquard
Det är inte svårighetsgraden hos de samtida texterna som utgör hindret, hindret är våra vanliga orienteringspunkter för läsning. När du om en viss boksida säger till exempel: “Jag förstår inte vad författaren vill säga”, då utgår du ifrån principen att det där finns en dold mening som du inte har lyckats nå fram till.
Fragment för att bemästra döden – Alejandra Pizarnik
du har ensam avslutat
det som ingen påbörjat
As serious as your life – Val Wilmer
It was unmanufactured avant-garde, and still is, because there was no place for it in the world; so the world neglected something of value and did not understand.
BCNVT / BIBLIOTEK 