Yoko Ono & John Lennon – Two Virgins (LP, 1968)

Text: Jonas Ellerström

Albumets fullständiga titel Unfinished Music No. 1: Two Virgins rymmer en uppmaning till lyssnaren. Musiken på skivan är oavslutad, det ankommer på dig och mig att komplettera den med våra associationer och reaktioner så att musiken och upplevelsen av den blir fullständig.

Tanken ligger nära den estetik som Yoko Ono utvecklat under de år hon stod i nära kontakt med Fluxusrörelsen i USA. Hennes bok Grapefruit (1964, på svenska 2000) består huvudsakligen av en följd instruktioner till läsaren, ett slags recept på konst: Gör så här. Föreställ dig att.

Skillnaden mot en kokbok är att anvisningarna i Grapefruit inte syftar till resultat som ska se likadana ut varje gång. Tvärtom: envar skapar sitt konstverk, vad boken tillhandahåller är utgångspunkter och förslag. Inte heller är avsikten alltid att framställa ett verk i traditionell mening, utan att momentant förverkliga eller leka med en idé. ”Föreställ dig tusen solar på himlen. Låt dem lysa en timme. Låt dem sedan gradvis smälta in i himlen. Gör en tonfisksmörgås och ät den.”

Two Virgins spelades in natten mellan den 19 och 20 maj 1968 i John Lennons hemmastudio på Kenwood House utanför London. Han och Ono hade träffats första gången hösten 1966, men inledde där och då sitt förhållande. Albumtitelns två jungfrur är Ono och Lennon, avfotograferade nakna på omslaget, men också den musik de för första gången gjorde tillsammans har en lekfull, oskyldig karaktär. Det är som om studion blivit levande om natten och instrument, förstärkare, mixerbord och bandspelare skapar sin egen musik med lekkamraterna Lennon och Ono som entusiastiska deltagare.

Albumet, pressat i bara 5000 exemplar i England, kom ut i november 1968 och gjorde skandal. Främst var det omslaget som upprörde, men också de som faktiskt lyssnade till skivans innehåll avfärdade det som självupptaget trams eller ett billigt försök att chockera publiken. (Att den bara rymde 29 minuter musik och alltså gav ganska dålig valuta för pengarna verkar däremot ingen ha reagerat på.) Idag går skivan att lyssna till med öppnare öron, och vad jag hör är varken uppblåsta konstnärliga pretentioner eller ytliga provokationer. Istället tänker jag på den infallsrikedom och generositet som utmärker Grapefruit, Lennons böcker In His Own Write och A Spaniard In the Works (1964 respektive 1965) och The Beatles mer nonsensartade ögonblick som Magical Mystery Tour (1967) eller varför inte ”Yellow Submarine” (1966).

Tillsammans med vännen Pete Shotton hade Lennon gjort bandloopar och lekt med de effekter som rullbandspelaren och förstärkarens reverb-, delay- och distortionsreglage kunde åstadkomma i kombination. Och naturligtvis hade han mängder med mikrofoner och instrument i studion: flygel, gitarrer, orgel, mellotron och ett trumset. Allt detta kom till användning. (Efter ungefär 22 och en halv minut låter det också som om antingen John eller Yoko blåser i en dammsugarslang.) En skivspelare måste också ha stått i ett hörn, för snuttar av gammal populärmusik – noggrant identifierade på Wikipedia – hörs vid ett par tillfällen.

Och så är det Lennons och Onos röster. I samspråk, muttrade monologer, komiska inpass i ljudflödet (”I’m from Wiltshire”). Bred Liverpooldialekt och välmodulerad japansk-amerikanska. Hojtanden, sång (mest från Yoko) och yl. Allt live i studion, allt i ögonblickets ingivelse. Det är ett trevligt ljudlandskap att befinna sig i, som stämningsmässigt har mer gemensamt med Brian Enos ambient music än efterkrigstidens atonala och konkreta musik.

Yoko Onos new york-avantgardism bär drag av hennes japanska uppväxt och skolning, märkbara i det stiliserat teatraliska i hennes performances och det poetiskt gåtfulla i hennes texter och konstföremål. På Two Virgins mötte hon John Lennons engelska absurdism, popkänsla och oskolade experimentlusta. De två ytterligare skivor paret gjorde tillsammans, Unfinished Music No. 2: Life With the Lions och Wedding Album (båda 1969), har jag inte lyssnat till med samma upprymdhet som Two Virgins ger. Det är här, i själva födelseögonblicket, som allting kan hända och allt ligger som mest öppet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close