För några år sedan gjorde The Marble Fauns en sång med titeln “Hooked on Perec”. Förutom refrängen var texten hämtad från kapitel 44 i George Perecs väldiga roman Livet en bruksanvisning, i David Bellos engelska översättning. Det rör sig om den passage där pusselmakaren Gaspard Winckler och hans roll i berättelsen presenteras och förklaras. De intrikata ordvävarna får en vagt psykedelisk inramning när de omvandlas till musik. För oss fanns det, när vi satte igång med inspelningen, något väldigt lockande i att överföra Perecs precisa text till ett helt annat format. En omdisponering ägde rum, en förflyttning av materialet. En blandning av reda och oreda.
Strax efter låtens tillkomst upptäckte vi att konstnären Amanda de Frumerie ägnat sig åt en liknande sorts aktivitet när hon under ett helt års tid gjorde miniatyrbilder av de olika rummen i Perecs roman och publicerade dem, en efter en med två veckors mellanrum, på bcnvt-bloggen 2015. Här fanns en uppenbar frändskap och vi började prata om att göra en gemensam video där bilderna och sången kunde kommunicera med varandra (fortfarande en ännu inte realiserad idé, som mycket annat i faunvärlden).
Pusselmakaren Gaspard Wincklers verkstad, som Amanda de Frumerie föreställer sig rummet.
Perec har fortsatt att finnas där som referens i faunernas verksamheter, som en påminnelse om de olika konceptuella möjligheter som hör ihop med idén om begränsningar och regler. Det har fungerat litet grann på samma sätt som vi relaterar till och återkommande använder oss av Brian Enos och Peter Schmidts kortlek Oblique Strategies. Något att fundera över, bli stimulerad av, försvinna i. Perecs texter leder in i nya rum, nya förståelser, nya melodier. En känsla av äventyr infinner sig, många möjligheter också i de mest vardagliga av ögonblick. Hur det är att sitta på ett kafé och titta ut på människorna som passerar på gatan. Eller förtrollas av de olika bildrutorna i Tintinberättelserna, de skarpa konturerna, det avgränsade och tydliga.
Georges Perec tyckte om katter. Det gör vi också.
Men när vi tidigare i år satte igång med våra radiosändningar dök idén om en radiosändning med Perectema upp som en mer direkt väg framåt. Rätt tillfälle infann sig i samband med att vi spelade på Rönnells antikvariat i Stockholm i november. Vi frågade författaren Magnus Florin om han hade lust att medverka i ett samtal om Perecs betydelse. Han är sedan slutet av 1980-talet djupt förtrogen med Perecs metoder för skrivandet och har också skrivit för- och efterord till flera av de svenska översättningarna av Perecs texter. Hans eget författarskap ger också uttryck för ett liknande intresse för system och regler, störningar och undantag, något som präglar böcker som Trädgården, Cirkulation, Ränderna och Förföljarna. Även hos Florin finns det avgränsade och tydliga.
Naturligtvis ber vi också Amanda de Frumerie att vara med i samtalet. Det är inte minst mötet mellan Magnus, Amanda och vår musik vi är intresserade av, om det skulle kunna öppna betydelserna och skapa en ny form av produktiv osäkerhet, en känsla av rörlighet och förflyttning i våra sånger som kan växa ur det sammanhang som uppstår, till exempel när man träffas i ett vardagsrum.
Så en fredagseftermiddag i slutet av november ringer vi på hemma hos Magnus Florin i hans lägenhet vid Mariatorget. Efter en stund slår vi oss ner vid det stora bordet i ett av rummen, nära bilderna av Maria Miesenberger som hänger på väggen och som spelar en viktig roll i boken Ränderna. Några av Perecs böcker ligger framför oss, liksom David Bellos biografi om Perec och en bok med 1400-talskonstnären Antonello da Messinas målningar. En av hans bilder, Sankt Hieronymos i sitt arbetsrum, hade stor betydelse för Perec. Han hade den i reproduktion i sitt arbetsrum och målningen finns också beskriven i detalj i Rummets rymder.
Sankt Hieronymos i sitt arbetsrum, av Antonello da Messina, 1475, National Gallery London.
När vi bestämde oss för att göra ett Perecprogram ville vi också pröva att göra fler sånger som använder sig av Perecs texter, antingen direkt eller i mer överförd bemärkelse, som i den avslutande sången “X=W” som är en text av den kanadensiske poeten Christian Bök där Perecs författarskap hyllas i en serie gåtfulla sentenser som alla pekar in mot det försvinnande som är en av kraftkällorna i Perecs texter. Sammanlagt förekommer sex Marble Faunssånger i programmet. Dessa är 1) “Hooked on Perec”, 2) “A Private Collection”, 3) “The Colours of Bartlebooth”, 4) “Saint Jerome in his Study”, 5) “Gaspard Hauser Sings” och 6) “X=W”.
Det känns speciellt att offentliga göra det här. Som ett alternativt sätt att släppa ett album. Vissa av sångerna är långa, andra har mer normalt popformat, men de är alla infogade i ett nytt sammanhang där det inte är helt lätt att dra gränslinjerna mellan vad som är vad, vad som är litteratur och vad som är musik. Det är ju sånt vi är intresserade av, kanske du också?
Så detta är vår julklapp till er, kära vänner i bcnvt-kretsen och till alla våra vänner i faunvärlden. God jul och gott nytt år! önskar Magnus och Isak.
BCNVT / BIBLIOTEK 