Det regnar här i Stockholm idag, vilket denna sommar ju känns nästan lika exotiskt som ett vulkanutbrott i Observatorielunden. En offergåva till vädergudarna må vara på sin plats, det är ändå skada att himlen förmörkas av moln just idag då stjärnfallet Perseiderna når sin kulmen. Varje år vid den här tiden skär jorden banan för Swift-Tuttle, som alls inte är en karaktär i en P.G. Wodehouse-roman utan en komet, och vars svans ger upphov till det aktuella meteorregnet. I 2000 år har det kunnat skådas från den norra hemisfären under sensommaren, och ändå har jag pinsamt nog lyckats missa det, och det ser inte ut att kunna åtgärdas ikväll heller.
Då meteorsvärmen har hunnit få rätt mycket publicitet de senaste dagarna vill jag hellre rikta uppmärksamheten mot ett par andra lite äldre stjärnor (förlåt, lokaltidningsarbetsskada) varav den ena möjligen är i fritt fall och den andra tydligen enträget fortsätter sin bana med regelbundna skivsläpp och turnéer och hyllar Kierkegaard i intervjuer.
Mina reaktioner i tur och ordning: Oj, snygg frisyr! (Carolas) Stilig dekor, romantiskt med sån där 50-talsbensinmack eller vad det ska föreställa… Shit, jag får faktiskt rysningar av låten, fast den var ju typ tristast på skivan🤔 Snygg frisyr! (Mortens) Är inte en sån där regnjacka just vad jag behöver för att få lite sparkle i tillvaron?
Nästa set av uppenbarelser inträder när jag googlar A-ha och inser att de aldrig riktigt verkar ha upphört att existera och är quite alive and kicking efter mer än 30 år. Av bilderna att döma ser de ut att ha tagit vidare sin image av melankoliskt syntpojkband in i medelåldern med brio, soundet är lite mer pompöst, förmodligen ”vuxet”, men det låter långt ifrån illa. Jag kan hur som helst starkt relatera till ett citat av Morten (jag är Morten med honom nu): ”I feel the potential of the band has never fully been met, artistically or commercially”, avslöjade han för The Guardian härom året. Personlighet och inställning tycks ligga bakom den påstådda underprestationen. Kanske handlar allt bara om att veta vilka man är i det givna sammanhanget. En sak vet Morten:
”A-ha doesn’t ask for a rocker”.