Måsarna flög i väg och det blev lite ensamt. Nu tittar jag på kråkor. En tanke i den sakta dallrande värmen: jag tycker om asätare för deras pragmatiska sidor. Till exempel maraboustork, gam, järv och kräfta. För visst är det lätt att spegla sig i nöjdheten hos vem som helst som plockar fram en rest ur kylskåpet, tuggar den under tystnad. Det måste finnas en funktionell njutning i att äta och samtidigt städa upp. Den som äter rester är bärare av lösningar och rimliga krav. Den är ointresserad av dekadens.
Nekrofagens diskreta charm
BCNVT / BIBLIOTEK 