”Vad innehåller det svenska språket för meddelande?” ”Är hjärnan en mix av huvudets olika delar?” ”Kan du nämna femhundra negativa egenskaper med dig själv?”
Frågorna är hämtade ur diktsamlingen “?”, skriven av den Göteborgsbaserade poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson. Eller UKON, som han ju kallar sig.
UKON debuterade med diktsamlingen ”Kung-Kung” 1990, men det stora genombrottet kom med ”Stammar” från 2002. Sedan dess, i dialog med vägröjare som Georges Perec, Charles Reznikoff och den litterära 60-talsgruppen Oulipo (för att nämna några), har han i huvudsak ägnat sig åt konceptuell idébaserad poesi. Inte sällan med inspiration från Sigmund Freud, Jacques Lacan och Gilles Deleuze och registreringar i vardagen.
De fler än femton diktsamlingar som har släppts laborerar lekfullt med samplingar, listdiktning, found poems, cut ups, montage… I exempelvis ”Block” har han ersatt Markis de Sades sexuella ord med juridiska termer. Hans essäbok ”Glömskans bibliotek” – mer konventionell till formen – bör givetvis också nämnas. 2016 nominerades den till Augustpriset.
Mer obemärkt har den swimmingpoolsblå “?”, utgiven av OEI 2013, passerat. Vid första anblick misstar jag den för en nyhet i Ernst Billgrens frågeserie (”Vad är politik?” ”Vad är konst?”), men innehållsmässigt har de desto mindre gemensamt.
Här möter vi 350 skilda frågor, som slumpmässigt kastar sig mellan det allmänna och specifika, det allvarliga och humoristiska, det friska och kanske sjuka: ”Vad bör man tänka på när man kommunicerar?” ”Vem blir pussarnas pussare?” ”Varför ser den vänstra pricken över Ö exakt likadan ut som den högra fast tvärtom?”
Ibland upprepas frågorna, och varieras: ”Vad är vitsen med att vara barn om man ändå ska växa upp?” ”Vad är vitsen med att växa upp när man redan har varit barn?”
Andra gånger antar de klyschans form (”Finns det något finare än…”), men tar en oväntad vändning och istället för att avslutas med till exempel ”…kärleken?” förvanskas de till ”…att bjuda sina middagsgäster på en egen liten minipaj?”
Ytterligare några dyker upp som små scener, absurda i sin förlust av sammanhang: ”Varför avbröt du vår high-five?”
Hur ska denna diktsamling förstås? Och på vilken idé vilar denna lista? Dikt är flaskpost, säger Osip Mandelstam. Men på vilket språk är i så fall brevet skrivet? På sista sidan av “?” heter det ”Det finns inga dumma frågor, eller hur?” Vilket både kan tolkas självironiskt och som att de bär på en mening bortom att roa eller redovisa (vad samtidsmänniskan funderar över idag, vad poeten hört under en avgränsad period i sitt liv osv). Ibland brukar det skämtas att det inte finns några dumma frågor, bara dumma människor, och till dem tillhör lyckligtvis inte UKON.
Ett stöd för en mer komplex läsning är till exempel frågan: ”Vad är skillnaden mellan att vara och att vara en apelsin?”. Vad som enkelt kan avfärdas som en tokrolighet kan också ses som ett eko från tidigare nämnda ”Glömskans bibliotek”, i vilken en schizofren patient frågar sin läkare vad det egentligen betyder att Kalmar nästan rimmar på Karl Marx. Enligt den schizofrena kan en sak lika gärna heta något annat, och varför inte egentligen? Varför ska “nejlika” heta just “nejlika”, för att låna ett exempel ur boken. Så blir ett apelsins vara en inbjudan till ett möjligt samtal om språkets godtycklighet.
På samma sätt med frågan ”Det här får väl aldrig hända igen?”. Hos UKON byggs den ut och erinrar plötsligt om vad Sigmund Freud kallar upprepningstvånget; de omedvetna impulser som driver oss att repetera tidigare händelser eller beteenden. ”Det här får väl aldrig hända igen och igen och igen?”
När en anonym gestalt i boken undrar om vem som helst får kalla sig för bibliotek minns jag vidare Wittgenstein och hans passage om att byta ut orden ”tandvärk” mot ”abrakadabra”. Vill UKON med sin lista dikter meddela att det privata språket inte kommunicerar, ”det ensamma tecknet är dött”, utan blir begripligt först i en social kontext?
Se en dörröppnare här och där. Men ingen skeleton key; en nyckel som passar till flertalet rum. Frågorna föder istället fler frågor. Till exempel om dess härkomst. I likhet med Samuel Becketts ”Det onämnbara” är det ovisst vem som för ordet, i detta myller av röster som adresserar oss i mörkret. ”Och vem är det som talar nu? Och till vem? Och om vad?” undrar berättaren. En bok också den kännetecknas av ett splittrat subjekt, ”the vocal uncanny”. UKON refererar själv till Beckett när han i ? undrar ”Är rösterna namnlösa (som hos Beckett) eller saknar namnen röster (som hos Stein)?”
Kanske är det pappan som talar till barnet? (”Vad heter alla böcker på svenska?”) Den svartsjuka kvinnan till sin partner? (”Är du fortfarande vän med din före detta fru?”) Den psykotiska till läkaren? (”Kan man älska en grönsak?”)
Kanske är det i slutändan oviktigt. Kanske är det i själva verket frågornas svar som är intressanta. För när tänkte du senast på om ideal är överdrivna? Eller vad som karakteriserar en anledning? Man kan också börja undra hur ett facit, något slags facit, skulle se ut? Vad hade UKON i åtanke när han nedtecknad sina frågor?
För att ta reda på detta hörde jag av mig till honom med en intervjuförfrågan enligt följande upplägg: Jag väljer ut tio frågor ur diktsamlingen “?” och UKON besvarar dem, så kort eller långt han vill. Nedan kommer UKONs frågor, och också UKONs svar:
Fråga: Vad är likheten mellan regn och information?
Svar: Det är mer än likt; det är faktiskt exakt samma sak.
Fråga: Är det nödvändigt att röra vid ett instrument för att lära sig spela?
Svar: ”Ja och nej”, med vänlig hälsning Världens Bästa Teoretiska Pianist.
Fråga: Vilken är världens vanligaste överkropp?
Svar: Den som häller och stoppar i sig, knådar allt till skit och lämnar över till underkroppen.
Fråga: Vilken är världens ovanligaste situation?
Svar: Att en sten i skogen inte får ligga helt stilla i femtio år.
Fråga: Vem skrev 1900-talet?
Svar: Elvis Jeltsin, Olof Pinochet, Nelson Thatcher, Mahatma Stalin, Franco de Gaulle, Jurij Curie, Umberto Mao, Salvador Kennedy King Jr, Rosa Mussolini, Sir Winston Freud, Golda Arafat, J.K. Atatürk, Boy Bowie, Haile Hitler, Clarice Dæhlie, Lady Diana Berlusconi, Kim Il-Miró, Ingmar Fältskog, L. Ron Tranströmer, Mona Madonna Maradona, Whitney Borg, Zinedine Le Pen, Per Albin Kurosawa, Mark E. Kekkonen, Idi von Heidenstam, Indira Stockhausen, Hirohito Meinhof, Pablo Lumumba, Gunde Ceaușescu, Öyvind Kenyatta, Drottning Elisabeth Cruyff, Moder Turing, Malcolm Hendrix, Deng McCartney, Albert Arendt, Yuanhong Stallone, Tupac Wilson, George W. Frank, Kurt Kai-Shek, Bill Perón, Che Ford, Greta Mugabe, Fidel Stenmark.
Fråga: När vill du att din familj ska svika dig?
Svar: Aldrig, skämt åsido.
Fråga: Kan man bända upp en hoprullad igelkott med händerna?
Svar: Ur Naturskyddsföreningens hemsida: ”Sofie berättar om när hon blev biten i pekfingret av en igelkott som sedan rullade ihop sig: ’Det var bara att stålsätta sig, ta ett djupt andetag och vänta. Efter kanske en minut släppte den taget.’
Även rävar och hundar har svårt att bända upp en frisk ihoprullad igelkott. Grävlingar klarar det däremot, och det gör dem till igelkottarnas värsta fiender. De är ett av skälen till att igelkottarna har flytt in till städer och villaförorter, där grävlingarna inte trivs.”
Fråga: Går det någonsin att undvika identifikationen?
Svar: Bara genom undvikifikation.
Fråga: Vilken sorts varelse skulle människan vara om hon endast var människa?
Svar: Övermänskligt omänsklig.
Fråga: Hur vet man om det är en hand i handsken?
Svar: Handsken ser liksom fylld ut.
Fråga: Får jag själv försöka operera mitt marsvin?
Svar: Ur Jordbruksverkets hemsida, ”Skötsel av hund och katt”: ”Det är förbjudet att operera eller ge sprutor till djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Det innebär till exempel att det inte är tillåtet att operera bort stämbanden på en hund för att hindra den från att skälla, eller operera bort klorna på en katt så att den inte kan klösa.
Du får heller inte göra ingrepp som förändrar utseendet på din hund eller katt. Svans- och öronkupering är inte tillåtet om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Det är inte heller tillåtet att göra hål i öronen på djuren för att sätta dit örhängen. Det finns några ingrepp som är undantagna från förbudet. Det gäller bland annat ID-märkning av djur med exempelvis microchip eller tatuering. Det är bara veterinärer eller annan utbildade personal som får göra sådana ingrepp. En hund som har öronkuperats utomlands får inte komma till Sverige förrän öronen läkt ordentligt och de inte längre behöver tejpas eller ha öronställning. I Sverige är det förbjudet att tejpa öronen eller ha dem i ställningar efter en kupering eftersom hunden har ont och då det innebär ett lidande för hunden. Det är inte heller lagligt att tejpa, binda eller på annat sätt tvinga upp eller ner öronen på en hund om det innebär ett lidande. Kastrering är ett annat undantag från förbudet att göra ingrepp som förändrar djuret. Det är bara legitimerad eller godkänd personal som får göra dessa ingrepp. Det är alltså inte tillåtet för privatpersoner att kastrera hundar och katter.”
Fråga: Är poeter bättre på poesi än psykologer på psykologi?
Svar: Det är jämnt skägg.
BCNVT / BIBLIOTEK 