I en tidig definition av The Marble Fauns verksamhet, när vi började att meddela oss via Facebook, beskrev vi det hela som “imaginära territorier, drömda melodier, kännbara koncept. Ägda av ingen.” Som riktmärke gäller detta fortfarande och innefattar numera de radiosändningar i poddformat som vi dragit igång under namnet Radio Faun.
Det började som en längtan att förmedla de underliggande berättelser som våra olika projekt hör ihop med. Att använda sig av radioformatet kändes lockande, också som en möjlighet att ge plats för alternativa samtal kring det vi ägnar oss åt. Radioprogram som sträcker sig vidare, in i sångerna och rytmerna, men också förbi dem, i direktkontakt med andra förståelser, andra nyfikenheter. Vad händer med våra inspelningar när vi släpper in andra röster, som förmedlar sina erfarenheter, intryck och bevekelsegrunder?
Det hela framstår som ett frihetligt arkiv. Sånger och samtal bredvid varandra, ibland i ordning, ibland huller om buller. En serie kartläggningar och spårningar där vi prövar oss fram och låter mönstren växa fram efterhand. Inte så styrt eller regisserat. Samtalen får ta tid och skapar också sin egen form. I det här fallet har det blivit ett program som är drygt tre timmar i spellängd. Känns det långt? Men hur långt är i så fall nu (ja, det där har vi också gjort en sång om, “How Long is Now”, den finns det anledning att återkomma till i ett senare program)?
Rubriken för just denna radiosändning, nummer två i ordningen, är Stadens ord, stadens melodier. Vår gäst i Studio Krims Krams är poeten och dramatikern Lina Ekdahl. Vi har tidigare samarbetat i föreställningen Parzival på Backateatern 2014-15, där Lina skrev librettotexten och vi gjorde musiken. Nu är vi mitt uppe i ett nytt gemensamt projekt som berör olika platser i Göteborg, tänkt att bli både en föreställning och en sorts mentala kartläggningar av livet i staden. Det handlar om en kombination av musik, text, bild, kollisioner, kartor, undersökningar, resor, essäer, seminarier, kommentarer – ja, något som sammantaget blir en egen stad. Ett eget Göteborg.
I programmet får man höra en prototyp till dessa äventyrliga förflyttningar i vår egen stad, inspelningen “Radiotorget” som både är en sång och en talad berättelse. Den utgår från platsen med samma namn, ett slumrande förortstorg i västra Göteborg. Det byggdes 1953 och var det allra första satellittorget i Sverige. Vad betyder platsen i dag och vad händer när man sätter musik till den?
Men ett grundläggande tema och tankespår i programmet är också poesins förhållande till musiken över huvud taget. Lina Ekdahl läser två texter ur sin nya diktsamling Fyrahundrafyrtio år som kommer ut till hösten. Dessa dikter, “Frön från dillkronor” och “Förbi”, har en skarp och eftertänksam ton. Det finns, som alltid hos Lina Ekdahl, en precision i iakttagelserna, men också en avlyssnad, melodisk känsla som i sin tur nog har påverkat radioprogrammets utformning. Vi talar om författare som betytt mycket för Lina, bland andra Werner Aspenström och Frank O’Hara, och snuddar även vid The Marble Fauns användningar av poetiska texter (John Ashbery, August Kleinzahler, Georges Perec m fl).
Dessutom finns bcnvt-medarbetaren Elias Hillström med på ett hörn, med en fråga om vad det betyder för poesin med nya format som exempelvis poddlyssning. Linas svar handlar, på ett intressant vis, om integriteten i skrivandet. Om tonen och skärpan i lyssnandet.
I programmet förekommer också, förutom “Radiotorget” och två sånger från Parzivalföreställningen, uppspelningar av ett antal nya Marble Fauns-kompositioner, spår som ytterst få har hört hittills: “Kvällsmelodi” och “Somebody Else With Your Name”. Det känns roligt att få förmedla det här materialet och även att höra Lina Ekdahls reflektioner kring det hon får lyssna till. Men naturligtvis går vi, som så många gånger förr, vilse i vårt eget material. Kanske är detta rentav den röda tråden i Radio Fauns verksamhet: tillämpningen av det som Rebecca Solnit formulerar i sin bok Gå vilse, en fälthandbok? Det finns inga slutpunkter, men många vägar att gå vidare och många sätt att mötas.
Fotografierna är denna gång tagna av Isak Eldh. I det förra programmet var bilderna tagna av Peter Claesson, det glömde vi att skriva. Det var också Isak som hade gjort teckningen av en mikrofon.
BCNVT / BIBLIOTEK 