”Bäst just nu, enligt BCNVT” uppdateras sista söndagen varje månad. Texter denna gång av: Petter Herbertsson, Mattias Holmberg, Joakim Norling och Stefan Zachrisson.
1.
Utställning: MARK LECKEY – HE THRUSTS HIS FISTS AGAINST THE POSTS BUST STILL INSISTS HE SEES THE GHOSTS
T.o.m. 3 september, Statens museum for kunst, Köpenhamn, Danmark
Konstnären Mark Leckey har skaffat sig kultstatus även bland popfans tack vare kortfilmen Fiorucci Made Me Hardcore och i utställningen He Thrusts his Fists against the Posts but Still Insists he Sees the Ghosts på Statens museum for kunst i Köpenhamn fortsätter han att borra i sitt förhållande till popkultur i allmänhet och rave i synnerhet. Utställningssalen efterliknar en motorvägsviadukt strax utanför Ellesmere i England med betongpelare och gult natriumljus där han och hans kompisar brukade hänga under högstadietiden och som senare var en av ravekulturens kultplatser.
Men det vi ser är bara ramen, det egentliga verket tilldrar sig i högtalarna. Ett ljudkollage bestående av musik, fältinspelningar från konserter och ravefester och radioröster blandas med Leckeys egen röst som läser minnesanteckningar och meditationer kring sin uppväxt och den popkultur som uppenbarligen varit livsviktig för honom. Leckey kallar verket för “en exorcism” i det lilla häftet man kan plocka åt sig vid ingången. Där kan man också närmare studera de texter som Leckey läser medan verket pågår. De anteckningar som är daterade 2017 får vi dock aldrig höra. Verket får behålla sina ambivalenta och absorberande kvaliteter. Bokslutet hänvisas till litteraturen. Joakim Norling
2.
Låt: LAUREL HALO – MOONTALK
Från Dust, LP, Hyperdub
I ”Moontalk” väljer Laurel Halo glädje. Mjukt pulserande positiv energi lyfter omsorgsfullt snygga detaljer i ljudbilden. En refräng på japanska som om den framförs av en afrikansk kör i en science fiction-film. En high-life-gitarr förhäver sig inte, men finns där. När kontrasten är stor hos samma artist blir det tydligt att den experimentella infallsvinkeln kan vara mer konventionell än den simpla, upplyftande poplåten. ”Moontalk” är modernt komprimerad, men ändå finns kontakt med tidpunkterna i historien då popmusiken var ovanligt vital, det kan vara 1981 eller 1990. Ett filmdramatiskt stråkarrangemang avslutar oväntat. Det är kul när det händer saker. Mattias Holmberg
3.
Bok: MARTIN KRISTENSON – SAXOFONISTEN OCH KOMMISSARIEN
Stupidobiblioteket
”En bossa nova i Prag” är en av rubrikerna i Martin Kristensons nya samling med gamla texter. Det är just den typen av lätt friktion mellan rubrikens fem ord som Kristensons gärning drivs av. Intresset för en viss – ofta till synes lättsam, gärna excentrisk – populärkultur från hela 1900-talet (Kristenson är självutnämnd retrofil); från engelsk operett till Tiny Tim. Och intresset för det oväntade mötet – ofta en krock mellan drömmare och ideologer, eller ”glädjespridare och dess fiender” som Kristenson formulerar det. Texterna är faktaspäckade men aldrig akademiskt torra, Kristenson skriver med en kongenial lätthet. Bästa sommarläsningen! Stefan Zachrisson
4.
Skiva: ENHET FÖR FRI MUSIK – DET FINNS ETT HJÄRTA SOM FÖR DIG,
Omlott
Det här är 90-talets småbolags-indie filtrerat genom bedövade hjärnor. Undantagsmänniskor som vuxit upp i (och frigjort sig ifrån) frireligiösa miljöer, hankat sig fram på deltidsjobb men oftast sjukskrivit sig och legat hemma på hallmattan och rökt fimpar, hamnat på psykakuten, skrivits ut flera år senare och återvänt till ett liv fyllt av valium, ljummet pulverkaffe, gamla skolkataloger och konfirmationsbevis. Det är ett lo-ficollage av sömniga lägereldsgitarrer, avsiktligt banala sångtexter, stream of consciousnesspoesi, bandupptagningar och friformsimprovisationer. Golvet är klibbigt av utspillt rödvin, gryningen anas genom de neddragna persiennerna. Petter Herbertsson
BCNVT / BIBLIOTEK 