Ibland har man tur. Min ekonomiska situation har varit bedrövlig i över ett år, men under sommaren har jag jobbat på ett varuhus och tjänat ihop nog mycket cash för att känna att det är ok att begå några smärre lyxköp. Jag är väldigt kär i bluray-utgåvor, den höga upplösningen är mumma för texturen hos gamla filmer, och det har varit högst njutbart att köpa och se om favoriter som “Eyes Without a Face” och “The Cheerleaders” i formatet. Jag var dock extra sugen att slå till på en för mig tidigare osedd rulle, och det utmärkta hemvideobolaget Vinegar Syndrome lyckades tack och lov matcha releasedatumet på den ytterst märkvärdiga “Nightmare Weekend” med en ännu inte tom plånbok hos undertecknad.
Oj, oj, oj, vilken film det var! Jag hade höga förväntningar på “Nightmare Weekend” efter att ha läst en beskrivning och sett bilder, och tack gode herren Gud att den inte gjorde mig besviken! Vi är några därute (min bloggkollega Lars J. inkluderad) som avgudar transcendentala lågbudgetskräckisar som t.ex. “A Night to Dismember” eller “Frozen Scream” för deras ofrivilligt säregena, poetiska, och surrealistiska stämningar, och här finns nu ännu ett verk att älska! Regisserad av en fransman i Florida med amerikanska aktörer, “Nightmare Weekend” är kvalificerat snurr deluxe, med en lekfull pulp-estetik a la landsmännen Robbe-Grillet, Rollin, och Rivette korsat med “Liquid Sky” och pastellfärger och 80-talsfluff som tidiga datorer, walkie-talkies, och gigantiska parabolantenner.
Den film som ligger närmast att jämföra med är Nobuhiko Obayashis “House” från 1977 (min personliga favoritfilm), “Nightmare Weekend” når självklart inte upp i dennas Marienbad-liknande höjder av total fetishistisk formmedvetenhet, men variationen av känslolägen och tätheten och intensiteten i många av bilderna är inte helt skilda. Vad handlar filmen om? Onödigt att förklara, även om storyn inte alls är lika obegriplig som vissa recensenter påstår. “Nightmare Weekend” är som en bal på slottet, alldeles, alldeles underbar, särskilt om man vill spränga sönder huvudet med sex, våld, och sockersöt estetik. Rekommenderas självklart å det grövsta, kom bara ihåg att inte se den nykter.
BCNVT / BIBLIOTEK 