Har nu äntligen, tack vare Bob Stanleys fina Alan Tarney-hyllning i The Guardian hittat Leo Sayer-låten som knäckte mig nån gång i mitten av 80-talet. Det var ett klipp i TV-programmet “Kryzz”. Minnet bleknade med tiden, men visst stod Sayer i en telefonkiosk och sjöng ut sitt hjärta? Det måste ha varit “Orchard Road”, ja, det var “Orchard Road”. Som Stanley skriver: “There’s very little to it, but its incredibly affecting.” Ja, den är helt fantastisk. Lite ledsen nu att jag sålde Sayers Unchained Melody-tolva i ungdomens rädsla för smakförföljelse – ser att den innehåller en annan version av “Orchard Road”. Var tvungen att fråga en pålitlig kontakt (en gammal cdr-indielegend) om Tarney/Sayer:
“Vad kul med Alan Tarney, Han är en gammal husgud som jag har prackat på folk i alla tider. Har massor av tips om du inte blev mätt av Bob Stanley-artikeln. Kul hur som helst att han uppmärksammas. Han är precis som det står där i början (har inte läst hela än) en riktigt bevarad hemlighet. Om du skulle frågat mig om Leo Sayer och telefonkiosken innan du hittade låten så skulle jag nog sagt “Orchard Road” så du har nog rätt. Skitbra låt som sagt. Alan Tarney gjorde en hel platta med honom 1980 som är grym. Där finns en annan balladhit, “More than I can say” (cover på en gammal 60-talslåt) och min favorit “Time ran out on you”.”
Så nu har ni lite fler Leo Sayer-tips att kolla upp!
BCNVT / BIBLIOTEK 