Jag är verkligen ingen fullblods-foodie, tack och lov, men eftersom jag är människa så gillar jag förstås god mat. Och den här smått absurda rätten (peppar-, soya-, chili- och lök-chocken!), svartpeppartofu, är det absolut godaste jag ätit i år, restaurangbesöken inkluderade. Det blev en snudd på religiös matupplevelse att äta det här för första gången – och en jäkligt svettig sådan. Tofu blir ju verkligen vad man gör med den. Dåligt tillagad tofu är direkt äckligt och smakar som dallrig äggvita som blivit över från någon gudsfördömd hostel-frukost. I denna form, panerad och badad i peppar och soya, är det en ren njutning. Det vore nästan kriminellt att inte tipsa vidare. Receptet hittade min käresta i den utmärkta kokboken Plenty:
Svartpeppartofu
(4 portioner)
800 g fast tofu (brukar köra med den billiga och goda favoriten Super-Tofu som brukar finnas i Asien-butikerna)
Matolja, till stekning
Majsmjöl, till panering
150 g smör
12 små schalottenlökar, skivade
8 röda chilifrukter, finskivade
6 vitlöksklyftor, rivna
3 msk färsk ingefära, hackat
3 msk ketjap manis (söt indonesisk soya, finns i Asienbutikerna)
3 msk ljus soya (vanlig japansk funkar bra)
4 tsk mörk soya (vi kör koreansk)
2 msk strösocker
5 msk grovmalen svartpeppar (var inte lat, mal själv)
8 salladslökar, skurna i grova bitar
Ris (vi kör jasmin, men vad man gillar helt enkelt)
Hetta upp ett halvcentimeter tjockt lager matolja i stekpannan. Skär tofun i stora bitar och rulla i majsmjölet. Stek tofun tills den fått en tunn, gyllenbrun skorpa och låt den olja av i hushållspapper. Torka av stekpannan och smält smöret. Lägg i schalottenlök, röd chili, vitlök och ingefära. Stek på låg värme i runt en kvart tills grönsakerna är mjuka, rör om då och då. Tillsätt all soya, socker och svartpeppar. Låt tofun värmas upp och blandas i såsen någon minut och rör slutligen ner salladslöken. Servera med ris. Ha en välkyld blaskig asiatisk eller sydeuropeisk pilsner nära till hands, den kommer att behövas.
Receptet borde lätt kunna göras veganskt genom att byta ut smöret mot nåt vegetabiliskt margarin. Men det hade nog inte blivit lika gott. Det är bara att erkänna, veganer, de veganska alternativen till smör, grädde och ost håller inte riktigt måttet. Men som plåster på såren är ni ju bättre människor än jag.
BCNVT / BIBLIOTEK 