BCNVT-bloggen ser lite annorlunda ut under juli. Vi pausar inte, tvärtom faktiskt. Varje dag denna månad innebär ett inlägg från en ny person, alltså sammanlagt 31 medverkande. Inläggen görs dels av de flesta av oss som redan medverkar i bloggen, dels av inbjudna gäster.
Inläggen är skrivna utifrån ett tema: De handlar om antingen ett album eller en film från perioden 2010-2014 som har fått färre än fem recensioner i Sverige, enligt omnämnanden på sajten Kritiker.se (att jämföra med 20+ omnämnanden för den genomsnittliga Håkan Hellström/Robyn/Veronica Maggio-skivan). Det vill säga, det är skivor och filmer som de medverkande vill lyfta fram av den ena eller andra anledningen.
Kritiker.se nämner inte alla recensioner i Sverige, de utgår från det som publiceras på nätet, men deras omnämnanden ger en bra bild av media-konsensus. Medieutbudet är större än någonsin men den mediala likriktningen är ännu större. Samma saker omskrivs, med ungefär samma snackis-åsikter.
Men det finns så mycket mer, och annat, att intressera sig för. Same as it ever was, same as it ever was. Vi ser juli-bloggandet som en fanzine-ig kritik av kritiken, med massor av förhoppningsvis inspirerande läsning och tips som räcker länge! Första texten imorgon onsdag är av Monika Svensson, om DJ Kozes album Amygdala.