Author: Lars Jacobsson

I wrote and recorded The Prison in 1974. Much have happened since then. The concept embodies here a "soundtrack to a movie which plays out in your mind's eye". Still seems a bit out of reach but not as much as it once was. The advent of the music video has furthern shown, to an… Continue reading En bok med ett soundtrack – några rader om Michael Nesmiths multimedia-konstverk →

Album: 1. The Radio Dept. - Clinging to a Schema (Labrador, 2010) 2. Burial - Rival Dealer (Hyperdub, 2013) 3. Fucked Up - David Comes to Life (Matador, 2011) 4. Most Valuable Players - Left (Kalligrammofon, 2013) 5. t e l e p a t h テレパシー能力者* ‎– 永遠の愛 (självsläppt, 2015) 6. Paul Buchanan -… Continue reading Här är mitt tiotal! →

Hur mår lo-fi:n i detta algoritmens år 2018? Inte så tokigt om man ska döma av Freya Julianes egensläppta EP "in my head i am alone". Troligen den mest obskyra skivan som det skrivits om i den här bloggen. Tror inte att det är många utöver hennes vänner som ens noterat att den ens existerar… Continue reading in my head i am alone →

Pet Shop Boys. Vilket band alltså. Jag älskar dem. Du älskar dem. Please, Actually, Introspective, Behaviour - ett svårslaget pärlband, fyra fullpoängare på raken. Bland den snyggaste, hit:igaste och smartaste popmusiken åttiotalet och det tidiga nittiotalet hade att bjuda på. Pet Shop Boys är ett av mina favoritband bara på styrkan av dessa klassiker och efterföljande Very och… Continue reading Pet Shop Gubbs: en spellista →

Okej, det går inte att förneka: den här veckan blir det en slapp, halvdan sommar-post från min sida. Men det kanske blir trevligt ändå. Jag tänkte -i brist på inspiration- helt opretentiöst dela med mig av de av tonsatta rörliga bilder som gått varmast i mitt hushåll den här sommaren. Det passar för övrigt perfekt… Continue reading Min sommar i rörliga bilder →

Jag har mest skrivit om musik, bra sådan, hittills under det här blogg-peioden. Nu tänkte jag lite grann byta fot och försöka skriva om dålig sådan. Handen på hjärtat, är det egentligen någon skillnad på den här låten... https://www.youtube.com/watch?v=5AkXC5m8ueA ...och den här? https://www.youtube.com/watch?v=4z50p2v5Of0 Musikalisk är förstås den första låten indiepop med gravt Smiths-komplex och den… Continue reading Den problematiska indiepopen – eller: Vi Måste Prata om Another Sunny Day →

Tyskarna I.A.O. (a.k.a. Inandout) är ett sånt där konstigt bortglömt - eller kanske snarare oförtjänt okänt- band, som ingen nånsin brydde sig om. Särskilt med tanke på den verkshöjd de uppnådde på skivan "Touch of Love" från 1992. Mitt I.A.O.-intresse föddes i och med att jag fick en youtube-länk skickat till mig bland alla födelsedagsgratulationer… Continue reading Den teutoniska Madchester-popen som Gud glömde →

När unnade du dig själv en riktigt arg och stökig skiva senast? Ett rätt bra tag sen va? Tänkte nästan det. Därför vill gärna slå ett slag för skivan ...Because I'm Young Arrogant and Hate Everything You Stand For av bandet Machine Girl. https://open.spotify.com/album/51uWjheW2eKWj4ICqOoadR Bandet tycks lite halvt om halvt vuxit fram ur vaporwave-scenen men sedan… Continue reading …FÖR ATT JAG ÄR UNG ARROGANT OCH HATAR ALLT DU STÅR FÖR →

Är väl bara att krypa till korset: lusten att kommunicera med omvärlden via bloggande har gjort en störtdykning i takt med att våren lyft mig ur en nästan halvårig vinter-depression som jag inte ens visste att jag befann mig innan solen tittade fram och fick mig att må cirka 100% bättre. Klyschigt samtalsämne men ack… Continue reading “It pulls you in, a paradise in the labyrinth…” →

Tänkte bara lite kort tipsa om en väldigt bra skiva som du troligen inte hört talas om, nämligen svensk-venezuelanska Linda Sjöquists "Hogar Monocromático", nyligen utgiven på den lilla Malmö-labeln Nytt Arkiv. Allt jag vet om Linda är att hon är en venezuelanska som de senaste åren huserat i Malmö. Inte mycket till bakgrund och google var… Continue reading Linda Sjöquist – Hogar Monocromático →