Martin och Kajsa var på besök i Malmö och jag och Amanda tog med dem på kvällspicknick på stranden. Det var stilla badväder och vi hade med oss en liten högtalare genom vilken vi spelade musik från våra mobiltelefoner. Det var trevligt att sitta där på stranden, så vi satt där ett tag.
Men den milda havsbrisen övergick plötsligt i kyliga vindar och strax hade det mörknat. Ett svagt förebådande muller. Blixtar lyste upp öar av moln på den svarta himlen. Vi gick över sand och gräs och asfalt mot närmaste busshållplats. Bara siluetter. Den lilla högtalaren spelade fortfarande musik, men vinden överröstade den i vågor på ett sätt som förde tankarna till ett svajigt elnät. Jag minns att vi lyssnade på den tills då av mig bortglömda Never Leave You (Uh Oooh, Uh Oooh) med Lumidee.
Väl hemma igen tittade vi på åskvädret över bangården från vardagsrumsfönstret, drack te och lyssnade på Jef Gilson-samlingen The Archives (Remember är min favorit). Det var en fin dag.