Körsbär och resglada dockor – en ljusare bild av Franz Kafka

kafka-diaries1

I den händelse man har en dålig dag kan man slå i Franz Kafkas dagböcker, och samma datum har han det alltid värre. Till exempel skriver han söndagen den 18 juli 1910: ”Sovit, vaknat, sovit, vaknat, ett eländigt liv.” Är det inte sömnlösheten så är det skrivkrampen, någon smärta som är psykisk eller fysisk. 19 september 1915: ”En ny huvudvärk av hittills okänt slag. Ett kort smärtsamt stick över höger öga. I förmiddags första gången, sedan dess oftare.”

En morgon nyligen, också det en söndag, gick jag emellertid bet. Jag plockade fram boken, bläddrade till 14 juli 1912, men istället för den typiska Kafka – plågad och pessimistisk – möttes jag av en harmonisk: ”Plockat körsbär på en stege med en liten korg. Var högt uppe i träden. På förmiddagen gudstjänst vid Eckarplätze. Ambrosiansk lovsång. På eftermiddagen skickade jag de båda vännerna till Ilsenburg.”

Med lite ansträngning visar det sig möjligt att hitta anteckningar, som på liknande sätt andas rofylldhet eller har en munter underton. I synnerhet gäller det när Kafka är på resa. Där har känslolivet skjutits åt sidan till förmån för betraktelser av omvärlden. Han upplever lycka i en övergiven bokhandel, rörs till tårar av en teaterpjäs, upptäcker ett vackert burspråk i Leipzig… Fredag 8 september 1911: ”Hur lätt en grenadine med sodavatten stiger upp i näsan när man skrattar (bar framför Opéra Comique)”.

kafkabrod
Kafka med vännen Max Brod på stranden.

Det är inte första gången i sommar som jag fått fundera över bilden av författaren. Någon månad tillbaka råkade jag nämligen på historien om Kafka och Dockan, i Paul Austers roman Dårskaper i Brooklyn. I ungefärliga drag lyder den:

Året är 1923 och Kafka 40 år gammal, bosatt i Berlin. I parken han dagligen besöker, ofta i sällskap av sin käraste, den omkring 20 år gamla Dora Diamant, möter han en dag en ung flicka. Hon är utom sig av förtvivlan, eftersom hennes docka har kommit bort. Kafka står inte ut med att se henne ledsen och kommer genast på en historia om vad som har hänt: Dockan är på resa och anledningen att han vet det är att hon skrivit ett brev till honom. Har du det med dig, undrar flickan. Det har han tyvärr inte, han har glömt det hemma. Men imorgon kommer han ta med beviset. Och raskt går Kafka hem och författar vad som ska bli en vacker och trovärdig förklaring från dockan.

Nästa dag ses de åter i parken. Flickan har ännu inte lärt sig läsa så Kafka reciterar: Dockan är trött på att leva med samma människor dag ut och dag in, hon vill upptäcka världen och få nya bekantskaper. Det är inte det att hon inte älskar flickan, hon behöver bara ett miljöombyte och därför måste de separera ett tag. Dockan lovar dock att hon ska skriva till flickan varje dag och hålla henne uppdaterad om sina aktiviteter.

I tre veckor pågår korrespondensen. Enligt Dora Diamant lägger Kafka ner stor omsorg på sin prosa; den är rolig och uppslukande, rik på detaljer och precision. Dockan växer upp, går i skolan, lär känna nya människor. Hela tiden försäkrar hon flickan om sin kärlek, samtidigt som hon hittar på nya ursäkter till varför det är omöjligt att återvända. Kafka förbereder henne, sakta men säkert, på när hon måste försvinna för alltid. Rädd att bryta magin får han kämpa med ett slut som ska vara övertygande. Lösningen blir till sist att dockan ska gifta sig. För flickan redogör hon för sin förlovning, bröllopsfesten, huset hon och hennes make flyttar in i. Det blir hennes final och slutgiltiga farväl. Vid det laget behöver flickan lyckligtvis inte längre dockan. Tack vare berättelsen har hennes sorg övervunnits.

I Dårskaper i Brooklyn sammanfattar protagonisten: ”She has the story, and when a person is lucky enough to live inside a story, to live inside an imaginary world, the pain of the world disappears. For as long as the story goes on, reality no longer exist.”

diamant_dora_1928
Dora Diamant.

Det är en rörande berättelse, fylld av omtanke och självuppoffring. Men om den verkligen har ägt rum är svårt att fastställa. Paul Auster, en stor beundrare av Kafka, säger kort i en intervju med Goodreads ”It is, I believe, a true story.” Guy Davenport, som 1993 gav ut novellsamlingen A table of green fields: ten stories, i vilken en snarlik Kafka-historia förekommer, ”Belinda’s world tour”, menar att den härstammar från Max Brod, Kafkas vän och biograf, som hört den av Dora Diamant. Så även Jordi Serra i Fabra, som skrivit boken Kafka and the traveling doll, från 2012.

Några säkra bevis lyckas jag under mina efterforskningar inte hitta. Särskilt komplicerat blir mysteriet då en stor del av Kafkas produktion förstördes både innan och efter hans död. I mars 1912 heter det till exempel i dagboken: ”Idag bränt en mängd vidriga gamla papper.” Och i testamentet finns en uppmaning att bränna all kvarlåtenskap (något Max Brod var klok nog att ignorera).*

Max Brods utsagor bör eventuellt också betraktas med en smula skepsis. Ska man tro Torsten Ekbom, som skrivit Kafkabiografin Den osynliga domstolen, så helgonförklarade Brod Kafka i sin mission att verka för författarens postuma rykte. ”Mänskliga svagheter och pinsamheter retuscherades bort.” Var historien, på omvänt sätt, en del av arbetet med att bättra på porträttet?

Sant är att Kafka tillbringade sitt sista levnadsår i Berlin, tillsammans med Dora Diamant, innan han skrev in sig på ett sanatorium utanför Wien, där han snart gick bort i lungtuberkulos. Det är också belagt att han var förtjust i att besöka andra länder och ofta vävde in stoff från sina resmål i olika alster. En registreringsapparat av rang. Därutöver var han en flitig brevskrivare: Felice Bauer, en gång författarens fästmö, mottog över 500 brev. Att Kafka skulle ha läst högt för den lilla flickan stämmer vidare väl överens med författarens personlighet. Både offentligheten och den närmsta kretsen fick höra hans verk. (Processen ska han ha läst skrattande.)

kafkafelice
Brev till Felice Bauer.

Oavsett tycks det finns en stark önskan om att episoden med Kafka och Dockan ska ha inträffat. Utöver de ovan nämnda böckerna har berättelsen fått vingar på nätet. Där påträffas den i olika varianter, även om grunden, Kafkas medkänsla och engagemang, alltid är intakt.

Några är försedda med platsangivelser, som att mötesplatsen är Berlins Steglitzer park, och innehåller dessutom detaljer om London-resor: ”We came to London by balloon… The English are very strange… They all carry umbrellas, as it rains constantly, and long poles to poke their way through the fog. They live on muffins and tea.”

Andra har alternativa slut: Istället för ett sista brev får flickan en ny docka, med ett annorlunda utseende. I ett nytt brev kommer förklaringen: ”My travels have changed me”. Och senare hittar flickan ytterligare ett brev, instoppat i en spricka i sin nya lekkamrat: ”Everything that you love you will eventually lose, but in the end love will return in a different form.” Det kan låta absurt. Men när man tänker efter, inte mer egendomligt än att än docka kan leva och resa och skriva fängslande brev.

Om Kafka och Dockan är myt eller minne kommer kanske aldrig att nystas ut. Frågan är om det spelar någon roll. Det är en nyttig påminnelse om fantasin och fiktionens läkande kraft. Lika gripande som att Kafka har muntrat upp en förkrossad flicka och gjort sin sista resa i fantasin, är också tanken på att Max Brod fabulerat ihop en berättelse som framställer sin vän i sådan charmfull dager. Värme fanns i mörkret.

franz-kafkahatt
Franz Kafka (1883-1924)

*Tvärtom är det tack vare Max Brod vi kan läsa Kafka. Efter författarens död samlade han in brev och andra efterlämnade skrifter och fogade samman romanerna Processen, Slottet och Amerika ur handskrivna och svårtydda manus. Han skrev även den första Kafka-biografin och verkade för en utgåva av de samlade skrifterna. Dagböcker och brev är vidare redigerade av Brod.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close