Lundbergs klot

Bertil Lundberg "En inre strömning", 1968

Fram till mitten av sextiotalet är Bertil Lundbergs etsningar som hieroglyfer, fulla av abstrakta figurer, krumelurer, linjer och streck med färg som järnfilspån. Sedan kommer klotet in i konsten – blödande, bubblande solar eller supernovor av färg. Det är uppenbarligen en bild så stark att den aldrig riktigt släpper taget om konstnären. Etsningarna heter saker som Till förvandlingen, En inre strömning och I begynnelsen. Till sist, 1984, verkar Lundberg närmast utmattad av visionens envisa vägran att lämna honom i fred och döper en av bilderna till Kosmos. Man kan nog faktiskt få unna sig en så anspråksfull titel när man är i sextioårsåldern.

Jag har svårt att värja mig mot de femtiotalskonstnärer som tog sin utgångspunkt i surrealismen men släppte det figurativa och borrade sig ner i konstens materialitet och lät experiment med färgerna, syrorna, plåtarna och pappret tillföra slumpens element. Och mot Lundbergs klot har jag inget försvar.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.