Sveriges minsta bokförlag. Startat 2012. Baserat i Midsommarkransen-Malmö
Jag måste göra Black Friday-direktören besviken. Jag försökte konsumera, men kom hem tomhänt. På vägen från lunchmötet passade det bra att uträtta några ärenden när jag ändå hade vägarna förbi: se om det fanns några varma vinterskor, skaffa en extra adventsstjärna i bok- & pappershandeln ifall den gamla är för trasig (det är svårt att… Continue reading Hundra miljoner tusen!
I måndags kunde man börja beställa det senaste Clay Pipe-släppet, Vic Mars The Land And The Garden. Jag hade dock en stressig morgon och en upptagen förmiddag så när jag vid lunch satte mig vid datorn och skulle beställa var den redan slut. Du blinkar till och vips så är den borta. Kvar finns bara… Continue reading “Alla bilder har en hemlig spellista skrivet med osynligt bläck.”
Ikväll tänker jag på att jag om några dagar nog kommer att stå på hörnet av Bleecker & Macdougal, att jag flanerade förbi en gång och bara råkade kolla upp, men att jag i helgen nog går dit med flit. Ja, pga Fred Neil och inga andra särskilda planer. Jag är inte egentligen så förtjust… Continue reading Wondering which way to go
Dagens typsnitt anlände med gårdagens post. Blok Beta, hämtat ur ett stilprovshäfte – det första – i serien 8 Pages publicerat av svensk-holländska Our Polite Society. Väsensskilt den postironiska Under bron-estetiken. En betablockerare i samtiden.
Ingen annan konstform är så sammanflätad med tidsbegreppet som popmusiken. Inte bara i något slags ursprunglig bemärkelse, som fluga, gimmick, något som lockade de stora massorna att tralla med i eller dansa till samtidigt, utan även på bredden och djupet, i flera dimensioner, t ex så som vi ville fånga den i vår bok I hear… Continue reading Popmusiken och tiden
spotify:track:2PFYK7BI5JRoKOfA1FtfTV spotify:track:7KQ3bzYYG9mJyFifO7siJp spotify:track:0Hi7wTeRQuMVhLQrFrhGah
Så mycket fantastisk musik med så många olika samarbetspartners. Dessa, bland annat, lyssnar jag på i kväll.
Sen min förra bloggfredag för två veckor sen har jag lärt mig att göra en gif.
Doktor Kosmos var aldrig mitt band. Deras (som jag uppfattade det) lite gapiga, tokiga, mysvänsterpop gled mig rätt omärkt förbi. Gillade någon låt här och någon där och tyckte andra var jäkligt jobbiga, men lyssnade nog egentligen aldrig riktigt ordentligt. En misstanke som stärks nu när jag denna höst fallit rätt handlöst för Ujes soloplatta… Continue reading Spring, Elias, spring
Jag tog ett kvällsbad ljus flöt in i kroppen Groupers Vessel
WORK AS IF YOU WERE IN THE EARLY DAYS OF A BETTER WORLD Texten på husvagnen i bilden ovan trodde jag vara en parafras på ett citat från skotske författaren Alasdair Gray. Men när jag kollade på nätet närmade hittade jag detta: "Gray frequently uses the quotation, 'Work as if you live in the early… Continue reading Work as if you were in the early days of a better world
För mig finns det inget bättre band just nu än Enchanted Hunters från Polen. Jag har skrivit om dem en gång tidigare här på bloggen, då i ganska trevande ordalag, men i veckan upptäckte jag att de lagt ut en 20 minuter lång konsert + tillhörande intervju. Måste tjata lite till, då deras musik, hela… Continue reading Enchanted once more
Pappa hittade originalteckningarna till mitt allra första fanzine härom veckan, producerat när jag var 6 år i en upplaga på hela tre stycken exemplar för att delas ut till vänner på lekis. En av dem färglade tidningen helt uppåt väggarna, så jag stal tillbaka den från honom senare under dagen. "Per och Co!" har varit… Continue reading “Per och Co!”
–Snart är det dags för blogg igen. Några idéer? Bara varit nödlösningar i sista sekunden sista månaderna. Eller kanske alltid. –Hmm. Jag vet ju inte vad du läser eller lyssnar på. Eller gör. –Ptja. Tittar mest på serier & lagar storkok om kvällarna. Rustar för krig. Inte särskilt spännande. –Skriv om kriget som kommer! –Redan… Continue reading John Bender Pop Implosion
Vad lustigt, för sist jag skrev om Triad God så var det om lättnaden att komma bort från mening och budskap, äntligen slippa analysera vad jag hör. Men nu är det exakt motsatt förhållande, babe don't go, så tydlig innebörd och omöjlig att komma undan, går rakt in. https://soundcloud.com/triadgod/babe-dont-go
Mark Reeder i B-Movie I onsdags var jag för ovanlighetens skull på bio. B-Movie. Lust & Sound in West-Berlin 1979-1989 av och med Mark Reeder visades på Panora och min vän Susann trodde klokt nog att jag borde vara intresserad. Jag besökte själv aldrig Berlin före murens fall. För mig och mina närmaste kompisar var… Continue reading “Som blyg och oskuldsfull sextonåring var man inte speciellt het vid bardisken på Der Dschungel”
En svaghet jag har är att upptäcka vilka andra låtar olika låtar påminner om. Eller svaghet, jag bara upptäcker det, ofta. För några år sen hade jag en spotifylista, x 2, som utgick från låtar som på ett eller annat vis fick mig att associera till andra. Några låtpar från listan blir mitt bidrag denna tidiga… Continue reading x 2
Ah, 70-talet. Kanske var det då de största kliven togs? Efter några veckor med högst halvhjärtade löprundor med 80-talslistan i lurarna föddes behovet att ringa in 70-talet för att lättare förstå vad som hände, se sambanden. Jag upptäckte att The Beach Boys tilläts vara världens bästa band ända upp till 1974, då Kraftwerk slutligen hittade… Continue reading 1970-1979
BCNVT 