Önskar jag bloggat mer! Önskar jag bloggat mindre under grossess och hunger, svår klåda, tjock dimma. Minns så lite av året men vet att jag skrev om fåglar och tårar, sjukdom, hotell. Vad lyssnade jag på! Unga grannens sammanbrott på andra sidan badrumsväggen, gamla grannens långa skratt inifrån psykosen. Och så mammas uppsluppna röst i… Continue reading Mitt 2018 / Bibbas kök / mackan efteråt
Author: Bibba Flack
Ett till piano
https://www.youtube.com/watch?v=jOOmNbOYpzg SHIDA SHAHABI! Chloris! (Spelar dessutom imorgon torsdag på Rönnells)
Elfenben och ebenholts
Tänker på vindlande pianostycken och deras lätthet. Iiris Viljanens och Elena Kats-Chernins. Som motsatsen till själva pianokroppen, dess massiva fyrkantighet. Som en amerikanare, som en likkista. Varför slutade jag spela piano? Varför började jag, kanske snarare. För att mamma sa att det är så kul att kunna när man är vuxen. Var det därför det… Continue reading Elfenben och ebenholts
Vidare anteckningar innan demensen
En mamma som alltid är hemma och ser på tysk tv, som går omkring långsamt i villan och gör fint bland växter och dockor, porslinsgäss med halsdukar En mamma som gått i Adolf Fredriks musikklasser, som alltid jobbar, som är så ledsen och förvånad över att hennes dotter sjunger så falskt En mamma… Continue reading Vidare anteckningar innan demensen
Klasspappor, ett diorama
Mattias. Långsam och inåtvänd med tunna ögon. Allting avlångt. Blundade han när han pratade med oss? Mild och gulaktig, arkitekt. Lars. Revisor, bräkande röst. Undergiven, blank flint, långa ögonfransar. Generat leende. Enligt dottern hade han en särskild handduk för stjärt. Han tog tag i handduken i två ändar, polerade skinkorna. Jean kom alltid… Continue reading Klasspappor, ett diorama
Vårt sommarlov
Vill inte säga nåt om sommaren, vill säga nåt om sår. Vaknade inrullad i ett lakan, samma små djur på väggen ovanför som igår, tallar utanför fönstret, björkar som kanske dör. Barnet ville inte ha sin yoghurt, men ett rött äpple. Jag diskade i nattlinne, svettades på halsen. Allt kändes som scen för länge sedan.… Continue reading Vårt sommarlov
Blöta vanor
Väntar tårarna vi aldrig fällde på oss i små sjöar?Eller i osynliga floder som rinner mot sorg? Jag tänker på tårar, den enda kroppsvätska som inte väcker allmänt äckel. Är det för att dom är luktlösa, befriade från färg? Jag väntade på dom länge, dom glada tårarna, när jag nyss fött barn för ett par… Continue reading Blöta vanor
Det ogjorda
"Idéerna som uppkommit inför det här blogguppdraget har varit flera och inbegripit ambitiösa satsningar; jag ville ta mig an tiden, medvetandefilosofin och Harmoni Expo" "När vi startade upp den här bloggen igen, för någon vecka sedan, tänkte jag: nu ska jag verkligen ta chansen att göra någonting av de där essä-idéerna jag gått och burit på… Continue reading Det ogjorda
Eldningsförbud
Nekrofagens diskreta charm
Måsarna flög i väg och det blev lite ensamt. Nu tittar jag på kråkor. En tanke i den sakta dallrande värmen: jag tycker om asätare för deras pragmatiska sidor. Till exempel maraboustork, gam, järv och kräfta. För visst är det lätt att spegla sig i nöjdheten hos vem som helst som plockar fram en rest… Continue reading Nekrofagens diskreta charm
På hotell
When I find myself in times of trouble och ögonen vill poppa ut ur sina hålor, då tänker jag på dokumentären om Sheraton från 1987. Där finns precisa system och alltings plats, rak gurka som beställs per telefon. Även hängivelse och arbetets vider, omodern transparens, kloshens lilla silverknopp. https://www.youtube.com/watch?v=bd_0l2qzJ5Y
Nordens hyena
Fåglar är lätta att lägga märke till, eftersom dom hörs. Såhär års gräver dom sig upp ur jorden efter vinterns långa sömn, formar näbben till en underbar melodi. Man kan bry sig om fåglar lite grann eller väldigt mycket. Känna igen sånger och ägg, vingspann, en näbb och dess spets. Man ser på dom noga,… Continue reading Nordens hyena
Efter ägget
Var påsken lång? Reste du nån annanstans och delade utrymmen med en förälder eller kanske två? Var solen stark och väggarna mycket tunna? Föll den sista snön? Kände du din systers söta, åldrande andedräkt? Hörde du din pappas knän knarra? Var du som förvuxen? Hade du krympt? Sov du tills dom sa att du inte fick sova… Continue reading Efter ägget
Ödemarker och öknar
Innan jag somnade bestämde jag mig för att skriva nåt här om trapphus och hur dom låter. Men så vaknade jag, sjuk. Hade huvudet svällt ett par centimeter på bredden? I vilket fall var det mesta som förbytt. Jag kunde till exempel inte tänka. Mobilen pep sitt pip intill mig i sängen, min arbetsledare skrev:… Continue reading Ödemarker och öknar
Mitt brus
Det lilla köpcentret intill Globen är rörande omodernt. Det finns Lindex och 5-kronorsautomater, Coffeehouse by George. Det luktar pommes frites, det är strax innan jul. Ett barn sjunker ihop mellan två butiker. Hon vägrar resa sig men hålls under armarna från två håll, som en väldigt liten narkoman. Jag tror mig höra nån ropa mitt… Continue reading Mitt brus
BCNVT 