Lite bländad av försommarens förföriska drömdager har jag de senaste fjorton förlupna dygnen fattat beslutet att ge upp utredning om huruvida det på papperet fantastiska fast på papper uppenbarligen icke fästa fanzinet “Pirater & privatdetektiver” fanns att finna. Bländad skriver jag, men det var snarare en klarsynthet som kom sig av att de sista skuggfigurerna skingrades av sakral sol.
Från begeistring till befrielse, skulle det kunna sägas att känslan hade skiftat. Där den första besattheten kommit som en stor nyfiken våg och burit sig med mig tyckte jag mig nu endast ha trampat vatten. Eller, jag hade snarare gått iland, och på darriga ben trampat fast mark runt runt i cirklar, fjärran från friska fläktar och salta vindar som för med sig löften om stränder där en som första människa barfota skulle skrida för att inte gå beskodd på helig mark.
Så snart jag förstått fascinationen för vad den var, en hägring, en sirensång, det förflutnas snuttefilt, fick jag intrycket av att lätta ankar. Sett så hade förstås något hänt, det, vad det nu var, hade fört mig framåt. Jag hade gått fel, fast vägen ut ur återvändsgränden ledde mig rätt. Inte så att jag vet var jag ska, ens måste ta ut en riktning, klocka och kompass kastade överbord, men inte längre roderlös, och med en sista kvardröjande smak av vad som sökts men aldrig saknats, som en sakta smältande karamell på tungan, små fluffiga moln, skum på vågorna, en bleknande uppluckrad dagdröm. Jag står i fören, och mitt soundtrack är ett eko som slår vind i seglen.
Pirater & Privatdetektiver, ett pojkboksäventyr i sju delar.
Del 7.
Vem är Big Bull Lee, och varför är han ute efter Harry Smith? Vilken är kopplingen mellan den legendariske piratkaptenen Morgan och Kaluha Club? Spelade Jimi Hendrix verkligen i Little Virgil & His Rock’n’Roll Friends innan genombrottet? Vem är kvinnan som vaknar bredvid Harry Smith och skriker du är inte Harry? Går det att fly från vem man är?
“What is this shit? Or to be fair, where earlier issues in the series stumbled along with half-baked ideas and torrid prose without seeming intention to improve, in this sixth incarnation one gets the impression that the author has fallen asleep on the keys, and it is actually an improvement” – Anonymous
BCNVT / BIBLIOTEK 